Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.

En slĂ€t yta som förses med lĂ€ngsgĂ„ende rillor fĂ„r ett minskat friktionsmotstĂ„nd i strömmande medier. Ytor med denna struktur anvĂ€nds i mĂ„nga olika applikationer, allt frĂ„n segelbĂ„tar och simdrĂ€kter till flygplan. Även naturen har upptĂ€ckt dessa egenskaper. Hajar har en ytstruktur i sitt skin som Ă€r av liknande karaktĂ€r och med samma egenskaper. Hajskinnet har ocksĂ„ en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat Àmne, de senaste 10 Ären har det skett en ökning av tillÀmpningen av rörliga ersÀttningar. Belöningssystem anvÀnds som en mekanism i företagsstyrning för att Àgarna skall motivera de anstÀllda att agera i enlighet med Àgarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en Àr att fungera som incitament med syftet att fÄ en individ att agera framÄt. Belöningssystem kan Àven anvÀndas i motivationssyfte för att uppnÄ att en individ skall förvÀrva ett av principalen önskvÀrt beteende. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se pÄ hur specifika faktorer pÄverkar utformningen av belöningssystem.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers sprÄkbruk pÄ Twitter. Syftet Àr att fÄ fram hur abstrakt deras sprÄk Àr pÄ Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan sprÄkbruket pÄ Twitter och ett mer traditionellt politikersprÄk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys anvÀnts med variabler frÄn frÀmst den systemisk-funktionella grammatiken, men Àven vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De politiker vars inlÀgg granskats i studien Àr Göran HÀgglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sÄdant att 100 TwitterinlÀgg frÄn varje politiker dÀr de sjÀlva var ursprungsavsÀndaren (inte svar eller vidarebefordring av text) anvÀndes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnÀmndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna pÄ mediet.Huvudresultaten för studien Àr att det gÄr att knyta tendenser av abstraktion till politikernas sprÄkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

Under de senaste Ärtionden har intresset för tjÀnster som konkurrensmedel ökat och dÀrmed intresset för tjÀnstekvalitet. Företag har oftast en traditionell syn pÄ kvalitet och lÀgger störst fokus pÄ vad som levereras i tjÀnsten och riskerar att försumma hur tjÀnsten levereras. Detta arbete har fokuserat pÄ PostÄkeriet Sverige AB och dess produktion av den nya palltjÀnsten Pallett plus. Pallett plus har sedan introduktion 2001-2002 expanderat kraftigt och i samband med detta har brister i tjÀnstens kvalitet upptÀckts. Examensarbetets syfte var att studera hur Pallett plus kvalitet kan förbÀttras och hur tjÀnsten kan kvalitetssÀkras.

UtlÀndska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillvÀxt och de flesta lÀnder vidtar ÄtgÀrder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svÄrt att fÄ fram empiriskt förankrade resultat som stÀrker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats Àr att utreda om, och i sÄ fall genom vilka kanaler, ekonomin pÄverkas av inkommande direktinvesteringar frÄn utlandet. En tillvÀxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrÄn teoretiska antaganden om att utlÀndska direktinvesteringar pÄverkar tillvÀxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompÄverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjÀlp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.

Hur har framstÀllningen av Bondbruden och James Bond förÀndrats sedan 1965? PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuell förÀndrad syn pÄ maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av det populÀrkulturella fenomenet James Bond undersöka framstÀllningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tÀnkas ha förÀndrats de senaste femtio Ären. Med hjÀlp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm frÄn mitten av 60-talet och en frÄn mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjÀlp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ?klassiska? manliga och kvinnliga karaktÀrsdrag och egenskaper.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.

Fatigue Àr ett vanligt förekommande symtom vid multipel skleros (MS). Denna ihÄllande och svÄra trötthet beskrivs ofta som det svÄraste MS-relaterade symtomet att hantera. Symtomet har en negativ pÄverkan pÄ individens funktionella status samt pÄ livskvaliteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelserna av MS-relaterad fatigue samt hur symtomet pÄverkar det dagliga livet. Som metod anvÀndes en systematisk genomgÄng av tidigare forskning med en induktiv ansats.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för hur de tvÄ apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek HjÀrtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter sprÄkligt i de verksamhetspresentationer som Äterfinns pÄ deras webbplatser. Med hjÀlp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten sprÄkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förstÄelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhÀllsförÀndringar som skett de senaste Ärtiondena. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten sÄvÀl som den egna verksamheten pÄ olika sÀtt.

Att uppfylla revisionsklientens förvĂ€ntningar samtidigt som man driver ett strikt reglerat tjĂ€nsteföretag medför utmaningar i revisionsbyrĂ„ernas praktiska arbete. RevisionsbyrĂ„erna har dĂ€rmed olika dimensioner för begreppet kvalitet. Å ena sidan skall byrĂ„erna opartiskt och oberoende granska företaget samt uppfylla de lagstadgade krav och regleringar som krĂ€vs av staten och andra organisationer. Å andra sidan skall revisionskundens krav och förvĂ€ntningar pĂ„ sjĂ€lva tjĂ€nsten uppfyllas. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka tvĂ„ problem förknippade med revisionskvalitet.

Vid afasi pÄverkas förmÄgan att samtala och interagera med andra mÀnniskor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjÀlp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstÀrkning till samtalsinnehÄllet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmÄga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den hÀr studien anvÀnts som utgÄngspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmÄga som Àr Àmnat att anvÀndas vid vÄrdinrÀttningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder anvÀnde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmÄgan dels hos tio personer med varierande karaktÀr och svÄrighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.