VÀrlden genomgÄr ett skifte mot ett mer tjÀnsteorienterat samhÀlle och det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande egenskaper blir allt viktigare att kunna hantera. Ett företags resursomvandlingar har genom resursbaserad teori tydliggjort det intellektuella kapitalets vÀrdeskapande. Forskare inom omrÄdet har kommit fram till att det finns generella mönster av resursomvandlingar, bland annat för professionella tjÀnsteföretag. Tidigare forskning har i princip inte behandlat en systematisk jÀmförelse mellan professionella tjÀnstebolag, varför denna studie kommer att göra en jÀmförelse mellan revisionsbyrÄer och arkitektbyrÄer.Syftet med studien Àr dÀrför att förklara tvÄ olika professionella tjÀnsteföretags resursomvandlingar, för att identifiera om de följer tidigare forsknings generella mönster eller om de skiljer sig Ät i förhÄllande till varandra pÄ grund av skilda egenskaper inom branscherna. De branschspecifika egenskaperna kommer utav nÀmnarna: klientmakt, kommersialiseringen och konkurrensen.Studien har en deduktiv ansats av kvantitativ karaktÀr med bÄde en jÀmförande- och tvÀrsnittsdesign.

Syftet med denna uppsats a?r dels att underso?ka egenskaper hos ra- tionella polyederkoner och deras genererande baser, ka?nda som Hilbert- baser, och hur dessa kan anva?ndas fo?r att konstruera de halvmagiska kvadrater som Benjamin Franklin konstruerade pa? 1700-talet och som matematiker har roat sig med sedan dess. Vidare angrips fra?gan om hur Hilbertbaser fo?r spetsiga polyederkoner hittas, och en algoritm fo?r detta presenteras. .

Hos framförallt galopphÀstar Àr skador pÄ den ytliga böjsenan vanligt förekommande. Den ytliga böjsenan Àr en energibevarande elastisk struktur som utsÀtts för stor mekanisk belastning vid hög fart. För att klara av detta behöver den vara bÄde stark och elastisk, egenskaper som stÄr i konflikt med varandra. En starkare sena fÄr sÀmre elastiska egenskaper vilket gör energiÄtgÄngen större. SÀkerhetsmarginalen för vad senan utsÀtts för in vivo och maximalt klarar av in vitro tycks vara liten, nÄgot som delvis kan förklara den höga skadefrekvensen.Patogenesen Àr inte helt klarlagd men ruptur av den ytliga böjsenan verkar föregÄs av degeneration.

Artros Àr en degenerativ ledsjukdom som innebÀr att brosket i leden successivt bryts ner. KnÀartros anses vara ett vanligt tillstÄnd dÄ 6-7% av befolkningen över 70 Är Àr drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik Àr en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestÀms av patientens besvÀr och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knÀartros, upplevda behandlingseffekter samt pÄ vilka grunder sjukgymnaster vÀljer behandlingsmetod.

Artros Àr en degenerativ ledsjukdom som innebÀr att brosket i leden successivt bryts ner. KnÀartros anses vara ett vanligt tillstÄnd dÄ 6-7% av befolkningen över 70 Är Àr drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik Àr en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestÀms av patientens besvÀr och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster anvÀnder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knÀartros, upplevda behandlingseffekter samt pÄ vilka grunder sjukgymnaster vÀljer behandlingsmetod.

Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt i hemvÄrden och vad det innebÀr för personalen att arbeta pÄ ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt. Metod: Studien Àr av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och tvÄ vÄrdbitrÀden som alla arbetar inom hemvÄrden. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) FÄ göra sjÀlv och komma tillbaka, det vill sÀga att vÄrdpersonalen inte utför för mÄnga uppgifter Ät sin vÄrdtagare. Detta kan leda till ökat sjÀlvförtroende hos vÄrdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda lÀraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har Àven gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda lÀraren. De frÄgor som stÀlldes för att uppfylla syftet var hur den goda lÀraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en samhÀllelig diskurs, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda lÀraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk Àr diskursteori vilket innebÀr att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrÄn att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Uppsatsen behandlar programmeringssprÄket F# med mÄl att undersöka hur anvÀndbart det Àr för företag idag jÀmfört med andra sprÄk. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. En teoretisk del redogör for sprÄkets upplÀgg som hybridsprÄk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hÀmtats frÄn det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen bestÄr av en enkÀtundersökning som utförts dÀr vi frÄgat systemutvecklare i Sverige om anvÀndandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring sprÄkets upplÀgg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jÀmförs vÄr teoretiska slutsats med resultatet frÄn vÄr undersökning för att kunna avgöra om F# Àr nÄgot som Àr vÀrt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillrÀckligt för att vara vÀrt besvÀret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin dÄ man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, sÄ innebÀr detta i praktiken bara att slÄ ihop tvÄ komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan.

Sedan en tid tillbaka har det uppmÀrksammats att flera svenska kommuner stÀller högre krav pÄ byggnadsverks tekniska egenskaper Àn Boverket nÀr de tecknar markanvisningsavtal, det vill sÀga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalÀgd mark. Detta torde i princip vara tillÄtet dÄ kommunerna i dessa fall agerar som markÀgare och inte som myndighet, men dÀremot Àr det inte möjligt att stÀlla sÄdana krav vid exploatering av privatÀgd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit mÄnga pÄstÄenden om att sÄdana krav, sÄ kallade sÀrkrav, likvÀl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stÀmmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits nÄgon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen stÀller. Denna uppsats Àr avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av sÀrkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka kunskapssyner tvÄ aktuella lÀromedel förmedlar. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr tvÄ olika lÀromedel i svenska för grundskolans senare Är granskats och jÀmförts. Undersökningen visar att bÄda lÀromedlen bygger pÄ en funktionalistisk sprÄksyn, dÀr sprÄk och innehÄll i sin praktiska anvÀndning utgör en helhet. LÀromedlen skildrar ocksÄ en kunskapssyn som bygger pÄ att kunskap ska byggas utifrÄn elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever mÄste utgÄ frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och bÄda lÀromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet.

Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de Àkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur vÀrderas uttryck för samiskt kulturarv utifrÄn olika kulturella erfarenheter av att vara same?.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur huvudkaraktÀrerna i tio barnböcker rent sprÄkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jÀmförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes Àven likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut pÄ att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: kÀnslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat pÄ de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat pÄ alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.

Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Med bakgrund i att mÄnga lÀrare anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning och att skolan ska lÄta vÀrdegrunden gensomsyra undervisningen sÄ undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de tvÄ vÀrldssprÄken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv dÄ vi ser deras vÀxelverkan i identitetsprocessen som sedan pÄverkar maktstrukturer i samhÀllet. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska lÀroböcker undersöka hur fördelningen i texterna Àr mellan mÀn och kvinnor, mellan olika lÀnder och hur mÀnniskor framstÀlls utifrÄn kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska lÀroböckerna. Metoderna för att uppnÄ detta syfte bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehÄllsanalysen att fler mÀn var representerade i bÄda Àmnen och gÀllande lÀnder var europeiska lÀnder och USA i fokus.