Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar pÄ vad elever lÀr sig genom deras förvÀntningar pÄ vad testet ska innehÄlla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov pÄverkar lÀrares undervisning vilket indirekt ocksÄ bör inverka pÄ vad elever lÀr sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som anvÀnder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter fÄr sÀmre matematikkunskaper. Genom att som lÀrare förse eleven med uppgifter som krÀver ett kreativt resonemang, i vilka det inte Àr möjligt för eleven att anvÀnda ett imitativt resonemang, bör en sÄdan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete Àr att med ett klassificeringsverktyg tidigare anvÀnt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende pÄ vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krÀvs för att lösa dem.

FörstÄelse för hur vÄr mat pÄverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpÄverkan Àn nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpÄverkan. Att grisen stÄr sig starkt i miljösynpunkt jÀmfört med nötkött ger inget skÀl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien Àr att berÀkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpÄverkan genom olika produktionsförÀndringar. De produktionsförÀndringar som undersökts Àr; anvÀndning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och anvÀndning av restprodukter som foder och dÄ matavfall. Detta Àr en screening-livscykelanalys dÀr endast Global Warming Potential tas i hÀnsyn med ett 100 Ärs perspektiv. Den funktionella enheten(FE) Àr 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att anvÀnda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpÄverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Traditionellt har det antagits att anvÀndning och förstÄelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrÄn geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner ocksÄ pÄverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten ocksÄ Àr funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer pÄverkar valet av perspektiv utifrÄn vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt anvÀndning och förstÄelse av dem i situationer dÄ de enbart kan tillskrivas utifrÄn ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar anvÀndning och perspektivtagande vid anvÀndning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremÄlen och tillgÄngen till en visuell miljö ökar benÀgenheten att anvÀnda prepositionerna utifrÄn ett perspektiv som utgÄr frÄn föremÄlens egna orienteringar.

I nÀstan alla moderna datorspel sÄ Äterfinns datorstyrda karaktÀrer, vilka behöver kunna navigera i spelvÀrlden. Dessa karaktÀrer kan vara olika typer av fiender i ett förstapersonskjutarspel, eller motstÄndare och medhjÀlpare i ett sportspel (exempelvis fotboll- eller rallyspel) med mera. Det finns mÄnga tekniker för att realisera vÀgplanering och det kan vara stora skillnader, bÄde prestandamÀssiga och funktionella, mellan dem. Detta arbete jÀmför tvÄ olika sökrymdsrepresentationer för vÀgplanering, nÀmligen vÀgpunktsgrafer och navigationsnÀt, dÀr sökrymderna automatgenererats. JÀmförelsen görs med ett experiment och avser sÄvÀl prestanda (tids- och minneskostnad) som funktionalitet (optimal vÀg och antal svÀngar).

Det gÄr inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlÀttas om man har utbildning. Enligt vÄr empiriska grund sÄ Àr den bÀsta kombinationen att lÀra sig det bÄde praktiskt och teoretiskt, utbildningen Àr en genvÀg till en chefsposition. Chefen kan dÀremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Ledarskap finns pÄ flera platser i samhÀllet och kan se ut pÄ olika sÀtt. Det Àr nÄgot som alla kÀnner till eller har kommit i kontakt med pÄ ett eller annat sÀtt. Likt ord som lycka eller kÀrlek Àr ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hÀvdar att ledarskap Àr en medfödd förmÄga medan andra menar att det Àr en förmÄga som kan trÀnas upp. Ledarskapets speciella karaktÀr med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det hÀr arbetet.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

This study investigates the main question ?How can the small, blue spring bulb genera Chionodoxa, Puschkinia and Scilla be used in Swedish outdoor settings, with main focus on the genus Scilla?? This is done by answering four sub-questions: Which of these Scilla-species are hardy in Sweden? Which are their characteristics and habitats? What does their history of application look like? What is commercially available today? The aim of the work has been to make a survey of hardy and available Scilla-species, their character-istics, field of application and history. The purpose is to create a tool in the work with geophytes in different outdoor settings in Sweden, and to contribute to the discussion of new fields of application for bulb plants, such as Chionodoxa, Puschkinia and Scilla. The questions are answered through literature studies and discus-sions with knowledgeable persons in the field. First, an investigation and a survey of Scilla-species hardy and commercially available in Sweden, will be presented, where information of appearance, charac-teristics, habitats, varieties and historical and present application of the species will be found. With this background, a discussion around all the questions, today?s use and also new fields of application, has been carried through. The conclusions made from this study, are that there are today 15 Scilla-species commercially available and hardy for the Swedish climate.

Synen pÄ naturen har förÀndrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt Àr det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sÀtta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvÀndighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. DÀrför Àr det relevant att som landskapsarkitekt stÀlla sig frÄgor som: Vilka roller har den svenska naturen fÄtt iklÀda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag sjÀlv naturen? Hur pÄverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhÀllet? Hur pÄverkar natursynen vÄrt sÀtt att vistas i naturen? Den hÀr uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nÀmligen friluftsnaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första Ärtionde. För att svara pÄ frÄgan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens Ärsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och natursyn.