Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jÀmföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berÀttelser jÀmförde jag sedan med senaste Ärets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejÀmföra pÄ olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnÀmnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionÀra egenskaper.

SammanfattningSister Kenny Rehabilitation Institute i Minneapolis Àr en sjukhusinstitution, kÀnd för sin innovativa rehabiliteringsteknik och sjukhusutrustning sedan lÄngt tillbaka i tiden.Projektet för det hÀr examensarbetet utfördes inom Sister Kenny Research Center, forskningscentret för institutet. Det som öppnade upp för projektet var en vilja att göra en ny, radikal innovation inom omrÄdet dynamiska ortoser. Fokuset lÄg pÄ mÀnniskor som drabbats av stroke, och dÀrför fÄtt en halvsidesförlamning i ena handen.Lösningar med drag-system för att rÀta ut handens fingrar kunde hittas i befintliga ortoser för denna grupp mÀnniskor. I likhet med de dragsystem som tillÀmpas i annan utrustning inom sjukhusmiljön var dessa generellt klumpiga och inte sÀrskilt funktionella.MÄlet blev dÀrför att skapa en bÀttre ortos som kunde möjliggöra en lÀngre anvÀndningstid, och ett anvÀndande i miljöer utanför sjukhuset.Ett kliniskt innovationsteam skapades, för att ta fram nya koncept, och för att garantera att bÄde anvÀndarens och konsumentens röst blev hörd mitt i innovationsprocessen.Bakgrundsstudier, observationer och intervjuer utfördes för att reda ut var de verkliga problemen lÄg, och för att separera det nya konceptet frÄn existerande.Genom anvÀndandet av diverse kreativa verktyg tog teamet fram fem koncept. PÄ ett av dessa utvecklade de finger-element, transmission och reglage-delar, som skulle utgöra en mer skonsam och anvÀndarvÀnlig ortos.Resultatet av projektet blev en ?sen-hÀrmande? ortos gjord av resÄrband, knutna till olika delar av fingret.

I rapporten undersöks vilka möjligheter anvÀndarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda pÄ vad en anvÀndare vill ha möjlighet att kunna visa eller pÄverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnÄs med hjÀlp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gÄ lÀttare att förÀndra och skapa rapporter som passar den enskilde anvÀndarens behov, det vill sÀga en mer lÀttlÀst och överskÄdlig version. Vad som framkommer av rapporten Àr vilka egenskaper som en anvÀndare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel visar ocksÄ vilka av dessa som gÄr att lösa.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekryterarna vÀrderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfÀllet för att pÄ bÀsta sÀtt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet Àr ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lÀra kÀnna kandidatens sociala förmÄgor men intervjukonsten Àr inte bara vÀldigt viktig den Àr ocksÄ svÄr att bemÀstra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det stÀlls alltsÄ idag högre grad pÄ kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan Àven senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det hÀr fenomenet.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vad som Àr en bra vÀn, utifrÄn ett barnperspektiv, dÄ man inom utvecklingspsykologin pÄtalar att det finns ett samband mellan barns vÀnskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Vad Àr önskvÀrda egenskaper och beteenden hos en bra vÀn?- Vad Àr icke önskvÀrda egenskaper och beteenden hos en bra vÀn?- Vad gör man tillsammans med en bra vÀn?Metod: DÄ vi vill undersöka barn i Ärskurs fyras individuella upplevelser av vÀnskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. VÄra intervjuer Àr deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmÀnna Äsikter. I vÄr uppsats anvÀnder vi oss av sÄ kallad abduktion, dÄ vi vÀxlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrÄn vÄrt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som Àr en bra vÀn innehÄller bÄde beteenden och egenskaper, som Àr till stor del överensstÀmmande i de olika intervjuerna.

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid val av rapportverktyg inom omrÄdet Business Intelligence. Begreppet BI Àr relativt omfattande och syftar till fÀrdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation anvÀnder för att bÀttre förstÄ sin verksamhet, sin omgivning och omvÀrld. Rapportverktyg utgör sÄledes en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vÄr uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vÄr studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i mÄnga olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lÀtta pÄ arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att lÄta anvÀndarna inom Landstinget Dalarna sjÀlva skapa en del av sina egna rapporter. MÄlet med arbetet Àr att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som Àr lÀmpligast att anvÀnda.

Examensarbetet anvÀnder generaliserade linjÀra modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sÀllan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjÀra modellerna anvÀnder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgÀnglig interndata trots att den Àr begrÀnsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det Àr fördelaktigt att göra tvÄ separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

En av de svÄra och mest tidskrÀvande processerna i ett företags bokslutsrapport Àr nÀr man ska vÀrdera sitt lager. TillgÄngarna som finns kvar i slutet av Äret ska Äterspegla det verkliga ekonomiska vÀrdet som man ska ha med sig in i det nya Äret som IB i balansrÀkningen. AnvÀndning av olika principer och modeller kan skapa olika problem för företaget, beroende vad man vÀljer att anvÀnda sig av. Detta stÀller stora krav pÄ att Ärsredovisningens poster Àr rÀtt vÀrderade, sÄ att de inte skapar ett missvisande underlag för intressenterna.Varje individ gör sin egen bedömning utifrÄn sina egna erfarenheter och kompetens, detta kan leda till att vÀrderingsprocessen av varulagret kan upplevas som komplex och tidskrÀvande.Syftet med vÄr kandidat uppsatts Àr att förklara sambandet mellan hur egenskaper och personlighet pÄverkar ekonomen vid vÀrderingsprocessen varulagret hos medelstora och stora tillverkande företag.Vi har genomfört en kvantitativ metod dÀr vi har undersökt tillverkande företag. Vi har skickat ut en webbenkÀt till ekonomen som har hand om vÀrderingsprocessen av varulagret i företag.

VĂ„rterminen 2006.

Denna undersökning riktades mot att studera motivation hos elit- och motions handbollsspelare, vad som kÀnnetecknar motivationen hos respektive grupp. Vidare var syftet med studien att undersöka  personliga egenskaper och motiv till idrottsdeltagande samt studera eventuella samband mellan personlighets egenskaper och motiv till idrottsdeltagande mellan grupperna. Urvalet bestod av elit- (n= 47) samt motionÀrs (n= 54) handbollsspelare. Totala antal deltagare uppstod till 101 stycken spelare. Deltagarna var av bÄde manligt och kvinnligt kön fördelade pÄ ett herrlag samt sex damlag, dÀr tre lag spelar i handbollens högsta serie (elitserien) och fyra lag i lÀgre divisioner (division tre och fyra).

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).