Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid sjÀlvskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper nÀr dessa egenskaper framhÀvs positivt. Studien Àmnade ytterligare undersöka om mÀn och kvinnor skiljer sig Ät i social desirability. Ett experiment utfördes dÀr försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och tvÄ experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation dÀr kvinnliga stereotyper framhÀvdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation dÀr manliga stereotyper framhÀvdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation.

En frekvensselektiv yta har en förmÄga att vÀlja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper sÄsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det Àr möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper.

VÀxtförÀdlingen av jordgubbar i Sverige började pÄ 1920-talet och dÄ började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebÀr lÄnga dagar och svala nÀtter. Detta sÀgs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock mÄnga egenskaper som pÄverkar den slutliga smaken pÄ bÀret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtÀring av bÀret pÄverkas av mÄnga faktorer. Hur bÀret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

HÀlften av alla utannonserade jobb tillsÀtts via bemanningsföretag i dagslÀget. Det Àr en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen Àr visstids- eller timanstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara pÄ frÄgan vilka personliga egenskaper som anses ÄtrÄvÀrda pÄ dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet bestÄr av tematiska intervjuer med rekryterare anstÀllda pÄ bemanningsföretag och analyseras med hjÀlp av olika teorier om anstÀllningsbarhet, för att söka svar inledningsvis pÄ hur en arbetssökande bedöms men ocksÄ om det krÀvs vissa förutsÀttningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte Àr kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter anvÀnde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lÀmnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder pÄ att rekryterare inte alltid Àr överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som Àr viktiga.

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstÀllning ska vid anstÀllning avseende fÀstas bara vid sakliga grunder, sÄsom förtjÀnst och skicklighet och skickligheten ska sÀttas frÀmst om det inte finns sÀrskilda skÀl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hÀnsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmÄga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmÄga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lÀmplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjÀnst Àr större Àn vad som tillÄts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats Àr hur stor betydelse fÄr och kan tillmÀtas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrÀnsningarna i möjligheterna att tillmÀta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrÀnsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fÄr tillmÀtas betydelse vid anstÀll­ning.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsstÀllning eftersom det fortfarande Àr mest mÀn som Àr chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen Àr 4 % för kvinnor och 96 % för mÀn (SCB, 2010). Det finns starka skÀl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna Àr ett andrahandsval. NÀr det Àr högkonjunktur och brist pÄ arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krÀvs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Detta arbete sammanfattar en del av den forskning som gjorts pÄ kugghjul och planetvÀxlar med avseende pÄ egenskaper som lastfördelning, verkningsgrad och ingreppsstyvheter. En jÀmförelse görs mellan olika metoder för berÀkning av ingreppsstyvheter vilken visar pÄ stora skillnader. En planetvÀxel av typ D simuleras i flerkroppsdynamikprogramvaran MSC ADAMS dÀr egenskaper som lastfördelning, vridstyvhet och utvÀxling undersöks..

Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört tvÄ fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frÄnden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn pÄ sin egen roll och controllerns kollegors syn pÄ dess roll. Analysen hargenomförts med hjÀlp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrÄn tvÄ kategorier sompÄverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen frÄn denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vÄrstudie Àr att controllern idag nÀrmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket Àr den största skillnaden som framkommit frÄn denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur mo?rning i vakuumpa?se och Tublin mo?r- ningspa?se pa?verkar olika egenskaper hos rostbiff, viktiga inom ko?ttkvalitet, med tyngd- punkt pa? a?tkvalitet, det vill sa?ga mo?rhet, saftighet och smak. Ba?da rostbiffarna fra?n a?tta Herefordkvigor anva?ndes och inom varje par tilldelades mo?rningsmetoderna slumpma?s- sigt. De packades och mo?rades i 14 dagar i 2,9oC. Ingen skillnad (p.

I det samhÀlle som vi lever i idag konsumerar mÀnniskor inte enbart för att tillfredstÀlla de mest grundlÀggande behov som vÀrme, mat, vatten etc. Konsumtion har övergÄtt ifrÄn att vara nÄgot nödvÀndigt till att bli en form av fritidssysselsÀttning, ett intresse, en form av njutning. EfterfrÄgan har ökat inom flertalet branscher vilket har lett till att allt fler aktörer etablerat sig pÄ marknaden. En bransch som har kommit att fÄ ett allt större uppÄtsving Àr den svenska jeans marknaden. Marknaden för svenska jeans har ökat och export tillvÀxten Àr mycket stark.

Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras. Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet. Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

I princip strÀvar alla arbetsplatser efter att skapa en mÄngfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser Àr det ofta arbetsgivaren skriver att de vÀlkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mÄngfald bland sin personal skiljer sig sÀkert Ät mellan företagen, men vi tror att de flesta Àr överrens om att olikheter gör att företaget fÄr fler infallsvinklar pÄ hur saker kan utföras, vilket ocksÄ kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det dÄ ut i butiker? Kan och vill man Àven i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrÄn demografiska egenskaper?I vÄr uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda pÄ vad dessa butikschefer har för uppfattning angÄende heterogena personalstyrkor.

Bakgrund: I takt med nedskÀrningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. MÄnga av dessa officerare har valt nya karriÀrer som lÀrare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lÀrar- och polisyrket, med avseende pÄ ledaraspekten. Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lÀrare eller polis. AvgrÀnsning: DÄ alla poliser arbetar pÄ ordningsenheten till en början Àr det denna avdelning vi frÀmst behandlar.

Bakgrund: I takt med nedskÀrningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. MÄnga av dessa officerare har valt nya karriÀrer som lÀrare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lÀrar- och polisyrket, med avseende pÄ ledaraspekten. Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lÀrare eller polis. AvgrÀnsning: DÄ alla poliser arbetar pÄ ordningsenheten till en början Àr det denna avdelning vi frÀmst behandlar.

Uppsatsen Àmnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig Àven efter idrottskarriÀren. Vad kan alla de timmar de lagt ner I trÀningshallar, pÄ fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar Àven efter karriÀren? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt fÄ en bild av vad de utvecklat och förbÀttrat under sina idrottsÄr samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvÀrlden Äterkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan dÀrför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I bÄde idrotts- och arbetslivet och sedan vÀnt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som Äterkommer finns vinnarmentalitet, sjÀlvkÀnsla och lagsammanhÄllning men ocksÄ negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.