Specialarbete, 15 hp SV1203 VT 2013 Handledare: Einar Korpus.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

?För ett automatiserat återskapande av inbyggda systems funktionella arkitektur från källkod ochprodukt data?Den ökade komplexiteten i inbyggda system inom fordonsindustrin tillsammans med de striktaresäkerhetsrestriktionerna som infördes av ISO26262 standarden, kräver bättre kunskap ochkännedom om produktarkitekturen. Men, för befintliga produkter som inte var utvecklade enligt enväldefinierad arkitekturmodell, så måste en modell återhämtas.Syftet med detta examensarbete är att automatisera återhämtningen av funktionella arkitekturenför fordons inbyggda system, vilket är ett krav för många av ISO26262 aktiviteter. Dettaexamensarbete föreslår och beskriver två modeller för det inbyggda systemet i ett fordon, och visardess användning för att bland annat generera användarvänliga vyer. Återhämtningen av modellernasker genom att tolka den inbyggda C-koden och bearbeta fordonets data såsom inblandadestyrenheter, deras adresser och CAN buss detaljerna.Två modeller har föreslagits för att fånga den återskapade informationen om inbyggda systemet iett fordon: en produktmodell för inbyggda system och en mjukvaruarkitektur modell för deninbyggda mjukvaran.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Denna rapport innehåller information från ett examensprojekt för två studenter från Jönköping Tekniska Högskola förlagt på företaget Fläkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehållande kravsättning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av anställda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus på att återkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till så många av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa återkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

Mikael Svanberg skrev 2003 en doktorsavhandling där han beskriver en metod för att givet ett antal olika kandidatarkitekturer välja den som på bäst sätt uppfyller den blandning av kvalitativa krav som ställs på ett system. Denna rapport innehåller en fallstudie av Svanbergs metod applicerad på en webbapplikation beställd av GreenIT. Applikationen ska tillämpa en metod för mätning och relation av ansvarsfullt företagande med ett enkätformulär. Metoden bygger på principialkomponentsanalys (PCA) och är framtagen i ett examensarbete av Helen Josefsson 2009.Svanbergs metod, ?Architechture Evaluation and Selection Method?, appliceras på den beräkningstunga PCA-modulen i applikationen i syfte att utvärdera metoden med avseende på vilken kvalitet resultatet har, hur kostnadseffektiv den är samt när den lämpar sig bäst att användas.Tre stycken kandidatarkitekturer, Layers, Pipes and Filters och Blackboard, och fyra stycken kvalitetsattribut, Effektivitet, Pålitlighet, Underhållbarhet och Säkerhet, väljs ut och används som indata i metoden som bygger på Analytisk Hierarkisk Process (AHP).Metoden visar att Layers tillhandahåller den bästa blandningen av dessa kvalitetsattribut med stor säkerhet.

Denna studie har som syfte att ta fram ett designförslag på ett ögonrörelsestyrt infotainment-system samt utvärdera detta. Fokusen ligger på den funktionella design och dess för- och nackdelar. Studien tar upp tre olika designförslag varav ett valdes att göra en prototyp av. Prototypen skapades med hjälp av HTML5, Javascript och Python. Detta kopplades sedan samman med ett ögonrörelsesystem tillhörande Smart Eye AB.

Studiens huvudsyfte är att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmåga,visuell uppmärksamhet och språkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jämfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende på kön,handpreferens och ålder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmärksamhet, språkprocessande samt besvarade frågor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs.

Syftet med den här studien är att undersöka vad KRAV vill kommunicera med sitt varumärke och hur mottagarna upplever budskapet. Vi har använt oss utav kvalitativ metod för att samla in primärdata. Intervjuer har utförts med en informatör på organisationen KRAV, samt personer på utvalda KRAV-anslutna restauranger och storhushåll i Skåne. Sekundärdata har inhämtats i form utav böcker och vetenskapliga artiklar, samt Internet. Vi har kommit fram till att det finns en överensstämmelse, mellan organisationen KRAV och KRAV-anslutna restauranger och storhushåll, i synsätt, värderingar, samt uppfattningar kring vad varumärket KRAV kommunicerar..

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, är ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i åldersgruppen 10 år. Syftet var även att undersöka hur typiskt utvecklade 10-åriga barn, utan några strukturella eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. Medelåldern var 9:6 år. En bedömning av barnens förståelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes.Normeringen visar att barn i 10-årsåldern har god förståelighet och velofarynxfunktion.

I takt med att kvaliteten på EMV stiger, samt att allt fler lågprisaktörer etablerar sig på den svenska livsmedelsmarknaden, hårdnar konkurrensen. För att stå sig i denna hårdnande konkurrens krävs det att man skapar ett starkt varumärkeskapital. Någon modell för hur man skapar varumärkeskapital inom livsmedelsbranschen finns dock inte idag och framför allt inte relaterat till den svenska marknaden. Uppsatsens syfte har därför varit att genom en kombinerat explorativ och beskrivande undersökning utveckla befintliga modeller med en mer detaljerad begreppsbild över hur svenska företag inom livsmedelsbranschen skapar varumärkeskapital. Det har visat sig att man framför allt satsar på att förmedla produkternas funktionella egenskaper snarare än att skapa en image.

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project.This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company.