.

Varje dag stöter vi på förpackningar av olika slag. För många personer är öppnandet av dessa förpackningar ett svårt moment, då det krävs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero på skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgångsreumatism. Åldrandet har också en negativ påverkan på handens styrka och funktion. Ett exempel på svåröppnade förpackningar är de med skruvkork av plast.

Crossfit is a recently developed form of training which is based on a number of functional resistance exercises performed at high intensity, often to the point of muscular failure. Crossfit has since its introduction 30 years ago, reached vast popularity all around the world, including Sweden. Its practitioners considers Crossfit to be an effective training method for achieving a functional and total trained physique thru improvements in VO2max, muscle strength, endurance, balance and speed. Few scientific studies has been published in the subject which is why this study sets out to examine the effect of Crossfit on VO2max (measured with Åstrands submaximal cyclingtest), maximal strength capacity in lower- and upper body muscles (measured with 1 RM tests in bench press and leg press), rapid strength capacity and strength endurance capacity in upper body muscles (measured with push-up test in 30 seconds) and explosive strength capacity in lower body muscles (measured with sergeant jump test). Five women with an average of 33(±5) years of age all new to Crossfit, performed these tests at two separate occasions with a training period of four weeks consisting of 12(±3,67) Crossfit sessions in between.The result showed a significant improvement in the maximal strength capacity of the leg extension muscles (p=0,025).

Detta arbete är utfört på uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Vindeln inom ramen för EU?s miljöfond LIFE. Detta projekt ska bl.a. leda till bättre samverkan mellan olika brukare av skogen. Datorstöd är ett av medlen till samverkan.

Idag står vi inför utmaningen att leva inom vår planets gränser. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det en förändring i tankesätt, värderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan åstadkommas genom en fundamental förändring i utbildningen från tidig barndom. Syftet med den här studien är att undersöka hur hållbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. Två ämnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap.

Matte painting och camera projection är ett relativt snabbt och kostnadseffektivt sätt att skapa miljöer som inte existerar. I denna rapport redovisar jag om matte paintings användning inom VFX-produktion och går igenom hur man uppnår ett effektivt arbetsflöde med godtagbara slutprodukter. Jag redovisar skillnaden mellan 2D, 2.5D och 3D-genererade miljöer och vad som bör användas vid olika situationer. Jag rapporterar även om områdets generella utveckling samt i vilken riktning dess utveckling ser ut att gå..

Målet med utvecklingsarbetet är att öka en grupp förskoleklass elevers medvetenhet om frågor som rör miljö och hållbar utveckling genom att utveckla och genomföra en miljövecka. Verktyg som används för dokumentation i mitt utvecklingsarbete var observationer och reflektioner. Jag har planerat och genomfört en temavecka med fokus på miljö i en förskoleklass. Genomfört utvecklingsarbete visar vikten av material som fångar eleverna och deras intresse. Min slutsats är att genom ett varierande arbetssätt och elevernas delaktighet skapade vi tillsammans en rik temavecka som gav en försmak på vad hållbar utveckling kan innebära.

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

Denna studie utgår från tre fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer som betraktar sig själva som queera. Syftet har varit att analysera positioneringar i relation till diskurser som konstituerar kön, sexualitet och relationer, och hur dessa positioneringar och diskurser konstrueras språkligt. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis har använts som teori och metod, kompletterad med en analys utifrån systemisk-funktionell grammatik. Analysen har visat hur deltagarna genomgående konstruerar ett ifrågasättande av normer som organiserar och kategoriserar kön, sexualitet och relationer. Utifrån queer positionering har kön och sexualitet genom agentiva verbprocesser konstruerats som dynamiska och mångfaldiga.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

BakgrundHögläsning betraktas ur ett språkfrämjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om språk, tänkande, lärande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas högläsning i förhållande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska språket samt internationell forskning om högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i högläsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch användning av boksamtal i samband med läsning.SyfteIntervjustudiens syfte är att undersöka hur pedagoger på en förskola beskriver sitt arbete med läsning för att främja barns språkliga och individuella utveckling.MetodStudien är av kvalitativ art och genomförs med hjälp av halvstrukturerad intervju för att få fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med läsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns närvarande i alla situationer på förskolan och är viktigt att ta tillvara på. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförråd, samt deras förmåga att uttrycka tankar och känslor. Läsning sessom betydelsefullt för såväl barns språkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat.