Denna studies syfte är att kartlägga vad elever i årskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hållbar utveckling inom några dimensioner för att förstå hur de kan tänkas prioritera som konsumenter främst när det gäller livsmedel och val i hemmet. Jag har främst tittat på de val eleverna kan ställas inför i mitt ämne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrågor är: Vad har eleverna för kunskaper som grund när det gäller att göra hållbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hållbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda på det har jag använt mig av en enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefär hälften av eleverna visar sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra hållbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jämställdhet.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

Studien har gjorts vid ett internationellt verkstadsföretag i västra Sverige. Likt andraorganisationer står detta företag inför utmaningen att anpassa sig i en föränderligomvärld och marknad. Företaget har nyligen genomfört en förändringsprocess dårotation införts bland medarbetarna på produktionslinjen. Målet med förändringen varökad funktionell flexibilitet samt minskad sjukfrånvaro till följd av slitage samtmonotont arbete. Vidare önskade organisationen ge produktionspersonalen en chanstill utveckling i arbetet.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall somkommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i Växjö. Måletmed studien är att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder på ett kontor åt Videumspersonal, samt en funktionell reception.Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor,delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videumspersonal för att få en bild av vad de har för åsikter om sitt nuvarande kontor och receptionsamt en framtida utformning. Genom en balans av de påverkande faktorerna teori,personalens åsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram.Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslagetför Videum AB..

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer.

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar.

Uppsatsens syfte är att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som används i de noterade företagens årsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrån 30 årsredovisningar från tio olika företag. Den teoretiska grunden består av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring ämnet. Empirin som uppsatsen bygger på har tagits fram efter analys av årsredovisningarnas innehåll i den skrivna texten. Då vi undersökte ?bra? och ?dåliga? företags kommunikation i årsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som användes i årsredovisningen..

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Den här uppsatsens syfte är att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hållbar utveckling och uppfattning om klimatfrågan. Den valda metoden för att besvara frågeställningen är en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrån en inläsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hållbar utveckling och klimatfrågan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn på naturen hänger till exempel ihop med en stark hållbar utveckling och möter klimatförändringarna med begränsning av växthusgaser som strategi.Synen på naturen i översiktsplanerna är något varierad och domineras av en antropocentrisk syn på naturen.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Ett examensarbete som undersöker relationen mellan social stigmatisering och hjälpmedelsformgivning, med en vision om att ta fram en funktionell kryckkäpp anpassad för lågtidsanvändning där formen och det visuella uttrycket inte uppfattas som ett handikapp.Genom analys av standardkryckan från Swereco, intervjuer med sjukgymnaster, hjälpmedelsansvariga och långtidsanvändare av kryckkäppar lades en grund för formgivningsarbetet. Designprocessen ITK (Identity Tool Kit) har utgjort diskussions- och intervjuunderlag och en nära kontakt med en extern mentor som uteslutande jobbar i avancerade kompositmaterial har gett stöd åt produktion- och formgivningsprocess.Resultatet blev en avskalad, organisk och genusneutral kryckkäpp i ett avancerat kompositmaterial, Thermoplastic Composites. Materialet och tillverkningsmetoden hos ett företag som heter Fiberforge tillåter en inbyggd svikt i handtaget, vilket i sin tur förhoppningsvis kan vara ett steg i ledet att minska risken för nervskadan "ulnar nerve compression" som lätt uppstår mellan tumme och pekfinger..

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta.Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut.