Bakgrund:Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför.

Den första januari 2009 fick årskurs 3 en ny läroplan där det beträffandeskrivning framgår att elever ska behärska tre sorters genrer, nämligeninstruerande, berättande och beskrivande. Samma vår, dvs. våren 2009, ges deförsta nationella proven för årskurs 3 och där prövas elevernas genrekunskaperbåde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom ämnet svenska somandraspråk hamnar fokus på flerspråkiga elevers textproduktion.I läroplanen för årskurs 3 används begreppet genrer för första gången somsärskiljande mellan olika texter och frågan är då vilken implicit kunskapundersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gällerskriftlig produktion.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra återanvändning av gemensam funktionalitet i applikationer och därigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att återanvända så krävs det att de är utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och på så sätt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mångdubbelt mer tid i anspråk i jämförelse med att skräddarsy en komponent för en viss applikation, då det ställs höga krav på bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam måste man försäkra sig om att komponenten kommer att användas till den grad att den längre utvecklingstiden är befogad.

Flexibla affärssystem är ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrån en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer på både affärssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som använder systemet Agresso Business World. Syftet är att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affärssystem som möjliggör att användarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affärssystem men det som återfinns är att flexibiliteten kan bestå av teknisk flexibilitet, dvs.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.

Bakgrund och problem: Målkostnadskalkylering innebär att ett företag samarbetar med sina leverantörer för att tillgodose slutkundens önskemål och för att kontrollera kostnadsnivåerna. I vår uppsats undersöker vi vilka kontextuella faktorer som påverkar leverantörernas möjlig-het till inflytande inom ramen för en målkostnadskalkyleringsprocess samt hur leverantörer själva kan påverka processens förutsättningar.Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för den problematik som finns kring vad som avgör hur mycket en leverantör kan påverka målkostnadskalkylering.Metod: Vi har använt kvalitativ metod, och som en del i detta personliga intervjuer, för att kunna få en bra kontakt och för att kunna förstå respondenten. Vid urvalet av företag utgick vi från Volvo Personvagnar och tre av företagets leverantörer, Autoliv AB, Bulten AB och Finnveden Metal Structures AB, som vi har valt ut så att alla inte har samma beroendeställ-ning gentemot Volvo Personvagnar.Resultat och slutsatser: En av de kontextuella faktorer som påverkar leverantörers möjlighet till inflytande inom målkostnadskalkylering är leverantörens beroendeställning till köparen. Ju större beroende, desto mindre går att påverka. En annan faktor som påverkar är typen av komponent som leverantören tillverkar.

Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel.

Den digitala klyftan är inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet då skillnaden ianvändandet och tillgång av video och telefax avsågs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill användningen och tillgången till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansåg ingick i den digitala klyftan. I den här studien används teorin om detoffentliga etoset som utgångspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien är att diskutera vad det är för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men även att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstå om den digitala klyftan är ett demokratiskt problem.Offentligt etos är ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Detta examensarbete är resultatet av en utredning av produktionsbegränsningar och produktutveckling på Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Produktionssystemet på Volvo CE genomgår en stor förändring då det går från att fungera som en funktionell verkstad till att bli flödesinriktat. Detta gör att helt nya krav ställs på produkternas konstruktion och utformning. Det är nu inte möjligt att anpassa maskinerna eller operationsföljderna efter artikeln i samma utsträckning som tidigare, man kommer att vara tvungen att anpassa artiklarna efter produktionslinan. Därav har en litteraturstudie inom Concurrent Engineering gjorts som belyser hur man bör jobba som organisation och vilka verktyg man har till sitt förfogande, för att utveckla produktionsvänliga produkter.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.

Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.