Bakgrunden till detta arbete är att man inom Autoliv (Vårgårda) tillverkar reservdelar dels när en bilmodell fortfarande går i serieproduktion, men också upp till 15 år efter det att bilmodellen gått ur serieproduktion. Utifrån en nulägesanalys konstaterades att problemen kunde delas in i två områden, vid övergången från serietillverkning till reservdelstillverkning (EOP) och vid tillverkning av reservdelar. Problemen upplevdes främst vara hur mycket reservdelar som kommer att efterfrågas de kommande åren (d.v.s. behov av komponenter och kapacitet i produktionsutrustning, behov av lagerplatser m.m.). Samt i vissa fall problem med kompetens när gamla artiklar åter skall produceras.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

Näsåker och Resele är två bygder där man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhället och man har bildat Näsåkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur den här organiseringen har gått till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter både de lokala förutsättningarna och de asylsökandes behov.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

Bakgrund:Vi har under vår VFU-tid hört från både elever och lärare att intresset för svenskämnet avtagit något på senare år från elevernas sida. Svenska är ett stort och övergripande ämne och lärarna måste hela tiden komma på infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De måste hitta ämnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mått på om de har lyckats är de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska på gymnasienivå är relevanta för eleverna och om de kan relatera till och känna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar på elevernas prestation.

I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och Låt den rätte komma in analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus.

Uppsatsens syfte är att undersöka några svensklärares inställning till populärlitteratur, både generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strävar efter att belysa inställningen till aktuella populärlitterära böcker som läses av ungdomar. Hur förhåller sig lärarna till denna typ av litteratur? Är det något de använder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om föreställningar om hög och låg litteratur men också en problematisering av själva begreppet populärlitteratur. Andra aspekter som tas upp är vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populärlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lärare.

IBS eller Irritable bowel syndrome är en kronisk funktionell mag- och tarmsjukdom sominnebär lidande för de som är drabbade. Mellan tio och tjugo procent av västvärldensbefolkning uppskattas lida av sjukdomen. En tydlig biologisk förklaring till obehaget ochsmärtan som sjukdomen orsakar saknas. Livskvaliteten är sämre hos de som har IBS än hosnormalpopulationen. Då IBS är ett vanligt förekommande sjukdom är det av stor vikt förblivande sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med IBS.Både för att förstå deras situation och för att kunna ge ett bättre bemötande.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.     Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrågasätter kvaliteten inom undervisningen av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmålsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den här studien studerades erfarna lärares förhållnings- och tillvägagångssätt i undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna studerades för att ta reda på vad som kännetecknar och stimulerar undervisning av flerspråkiga elever. I studien användes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt ångestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och män i åldrarna nitton till femtiosju år (M = 32). Under mätning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna läsa olika påstående i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen själv, eller till någon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen själv, aktiverar nätverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfär.