Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Clinical NutritionAbstractTitle: The effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke, a systematic reviewAuthor: Ingrid Blankenau and Amanda LindbladSupervisor: AnneMarie GrönbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTS Type of paper: Examination paper, 15 hpDate: April 13, 2011Background: Every year 30 000 people in Sweden suffer from stroke. This costs society about twelve billion SEK. Many stroke survivors experience functional impairment which may lead to difficulties for them to meet their nutritional needs. Nutritional treatment is important in the recovery process after stroke as malnutrition increases the risk of complications.Objective: To investigate the possible effect of nutritional treatment on functional recovery after stroke.Search strategy: The search was conducted in the databases PubMed, Scopus and Cochrane by using the English keywords stroke, nutrition, rehabilitation, functional outcome, recovery, acute stroke, ischemic stroke, ischemic acute stroke, nutrition therapy, brain hemorrhage, functional recovery and nutritional rehabilitation.Selection criteria: Studies published before 2001 conducted on human subjects who suffer from stroke where they measured functional capacity and did a nutritional intervention, written in English, Swedish or Norwegian, and did not have to be requested from the library.Data collection and analysis: A systematic search was performed in PubMed. Studies which had an interesting heading were examined and abstract read.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om, hur samt nÀr förskollÀrare och lÀrare i förskolan, förskoleklass och skolÄr ett anvÀnder sig av barnböcker och höglÀsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var Àven nyfikna pÄ vilka yttre förutsÀttningar (miljön) det finns för att skapa lÀslust och lÀsro. Resultaten förvÀntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens stÀllning och dess anvÀndande sÄg ut. Resultaten visade att förskollÀrare och lÀrare vÀrderar barnbokens roll i verksamheten högt och mÄnga visade pÄ en medvetenhet om de förtjÀnster anvÀndandet av den för med sig. Detta Äterspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, dÀr barnlitteraturen frÀmst erhöll en funktionell roll.

Minion- en ordningsam vÀn i tvÀttstugan.TvÀttstugan. En samhÀllstjÀnst som alla tar för givet eller en arena för dÄligt beteende. Vad den Àn Àr sÄ Àr den stÀllet dÀr beteenden som fusk med stÀdning samt stulna tvÀttider och klÀder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga brÄk som polisanmÀls. Att Àndra pÄ tvÀttstugan och hÄlla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhÄllanden kommer problemen som pÄtrÀffas dÀr, bara att fortsÀtta att existera tills alla tvÀttstugor stÀngs.Forskning har visat att bilder pÄ ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvÀttstugan.

Antalet kretskort som monteras i multikortssystem, till exempel telekommunikationssystem, ökar stÀndigt. Samtidigt som ytmonteringstekniken och packningstekniken blir allt bÀttre utvecklas Àven tillverkningsmetoderna för olika integrerade komponenter, vilket medför att varje kretskort rymmer allt fler integrerade komponenter. Detta gör att testning av integrerade komponenter och multikortsystem blir alltmer komplex. En förutsÀttning för att kunna genomföra effektiv testning Àr standarder. Standarder över hur testning ska genomföras medför att en komponent som uppfyller kraven frÄn en standard Àr direkt utbytbar mot en komponent frÄn en annan tillverkare som uppfyller kraven frÄn samma standard.

LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

FörÀndringsarbete Àr en viktig och stÀndigt nÀrvarande komponent vid ledning av dagens ochmorgondagens organisationer. Denna undersökning studerar förÀndringsarbetet under en omorganisering dÀr tre skolor slÄs samman till en. I praktiken Àr det alltsÄ tvÄ förÀndringar somimplementerats; en flytt av tre skolor till en nybyggd gemensam skola och en omorganisering, dÄ de tre organisationerna blev en. Undersökningen följer 8 anstÀllda pÄ en av de tidigare skolorna med syftet att undersöka hur organisationer skall ledas under förÀndringsarbeten för att minimera mÀngden motstÄnd frÄn de anstÀllda sÄ att förÀndringsarbeten kan genomföras sÄ framgÄngsrikt som möjligt.En omfattande litteraturstudie genomfördes för att identifiera viktiga och relevanta teorier ochmodeller. Framför allt identifierades tvÄ modeller som tillÀmpas; Lewins 3-stegsmodell och Kotters 8-stegsmodell.

Problem: 1930-talets funktionalistiska stadsmönster Àr idag vÀldigt tydligt pÄ flera platser. Denna funktionsuppdelade utopi som skulle svara till alla mÀnniskors behov Àr idag mycket ifrÄgasatt. Stadsutvecklare har börjat ÄtergÄ till tankarna om den traditionella stadens stadsmönster, men Àr idag allt för ivriga med att anvÀnda sig av begreppet stadsmÀssighet utan att se dess hela innebörd. Problematiken ligger i att funktionalismen efterlÀmnat en stor bromskloss för att bygga mer stadsmÀssigt. Uppsatsen avser att diskutera hur en plats kan utveckla sina existerande förutsÀttningar till att bli mer stadsmÀssiga.

Box- och spiltstallen uppkom under militÀrtiden, de har sedan följt med till dagens samhÀlle och klassas som det traditionella inhysningssystemet. Box- och spiltstall Àr det vanligaste inhysningssystemet som anvÀnds pÄ svenska ridskolor. Under senare tid har fler inhysningssystem börjat komma fram, sÄ som lösdrift med Active stable. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) anser inte att lösdrift Àr lÀmpligt som inhysningssystem pÄ ridskola. De tycker att det inte Àr tillrÀckligt sÀkerhetsmÀssigt och att ridskolan ska stÄ tillgÀnglig som fritidsgÄrd för eleverna, vilket de inte anser Àr möjligt med lösdrift som inhysningssystem.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Som IT-företag har man ett behov av att laborera med den teknik man levererar till sina kunder. För att öka effektiviteten i dessa laborationsmiljöer bör man strÀva efter att minska genomförandetiden för de olika arbetsmoment som ingÄr i labo-rationerna. TDC, som levererar kommunikationslösningar, har en laborationsmiljö pÄ sitt kontor i VÀxjö. Arbetet innefattar tidsödande ominstallationer av servrar. Ett annat problem Àr att man i dagslÀget ofta fysiskt mÄste befinna sig i laborat-ionsmiljön vilket begrÀnsar arbetet dÄ personer som inte befinner sig pÄ samma kontor inte kan anvÀnda utrustningen.

Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

Examensarbetet har utförts pÄ Sandvik Coromant i Gimo, GH. Produktionsenheten tillverkar hÄrdmetallskÀr för borrning, svarvning och frÀsning. Arbetet syftar till att undersöka metoder för att minska material i arbete samt förkorta ledtiderna pÄ enheten. För att uppnÄ en resurssnÄlare produktion undersöks möjligheterna för Lean Production och andra arbetssÀtt som anses ge förbÀttringar av flödet. Som grund till arbetet ligger intervjuer av personal pÄ enheten i Gimo, litteraturstudier samt ett besök pÄ ett företag inom Sandvik koncernen som lyckats med att minska material i arbete samt förkortat sina ledtider.