Som ett resultat av ekonomiska skandaler, sÄsom Enron och Worldcom, dÀr man har konstaterat att bristen pÄ den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gÀller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag Àr till följd av att Àgarna stÀller högre krav pÄ Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiÀrerna eftersom i dagens komplexa bolag Àr Àgandet och styrningen till stor del Ätskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fÄtt en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gÀller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Uppsatsens titel:Svenska kvinnor och hemelektronik - En studie i hur kvinnor upplever servicekvaliteten samt vilka produktaspekter de vĂ€rderar högst nĂ€r de handlar i svenska hemelektronikbutiker Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng Författare: Peter Burlin, Gunnar Skarman & Miao Yan Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en bĂ€ttre förstĂ„else för hur kvinnor upplever svenska hemelektronikbutiker och den service de erhĂ„ller dĂ€r. Vi vill Ă€ven bĂ€ttre förstĂ„ hur kvinnor resonerar nĂ€r de ska handla hemelektronik, det vill sĂ€ga vilka aspekter av en produkts kvaliteter de vĂ€rderar högst. Metod: Metoden Ă€r huvudsakligen kvantitativ. EnkĂ€ter med slutna svarsalternativ delades ut till 105 personer. Även inslag av kvalitativ metod Ă„terfinns i studien.

Inom svensk logopedi anvÀnds idag olika former av röstbehandling och en av dessa Àr resonansrörsmetoden, som Àr en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrÄn patienternas sjÀlvskattning utvÀrdera tvÄ typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden.Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 Är. Innan behandlingen pÄbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter Ätta veckors vÀntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fÄtt traditionell röstbehandling och Ätta i gruppen som har genomgÄtt resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har Àven genomgÄtt ett uppföljningsbesök fyra mÄnader efter avslutad behandling.

Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Sammanfattning Bakgrund: Accentmetoden Àr en rytmbaserad form av röstterapi som har anvÀnts av logopeder sedan 1930-talet. Studier har kunnat pÄvisa Accentmetodens effektivitet hos patienter med organiska, icke-organiska och funktionella röstbesvÀr. Dock har dessa studier haft behandlingar med Accentmetoden som överskrider svenska traditionella behandlingsserier i antal sessioner. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Accentmetodens effektivitet inom en ram som motsvarar en behandlingsserie i logopedverksamheten i VÀsterbottens lÀns landsting samt att jÀmföra överensstÀmmelsen mellan patienters subjektiva bedömning och logopedernas perceptuella bedömningar av förbÀttring av röstfunktion efter avslutad behandling. Metod: Tre patienter med funktionella röstbesvÀr fick genomgÄ en behandlingsserie innehÄllande sex behandlingar. Varje patient spelades in totalt sex gÄnger; tvÄ inspelningar genomfördes före behandling, tre inspelningar genomfördes under behandlingsseriens gÄng och en inspelning genomfördes vid Äterbesök ca fyra veckor efter avslutad behandling. SjÀlvskattningsformulÀr i form av VAS-skala (VAS) och Rösthandikappindex (RHI) besvarades av patienterna före och efter behandling.

Ett torg Àr ett bra exempel pÄ en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund dÀr funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag nÀr fler och fler mÀnniskor flyttar in till staden korsas vÄra vÀgar allt oftare. Oavsett var vi stöter pÄ varandra sÄ har alla platser dÀr vi möts nÄgot gemensamt, att rymma mÀnniskor, att utgöra en yta dÀr samtal kan uppstÄ.Möten mellan mÀnniskor sker precis hela tiden, det finns inga regler pÄ hur ett möte kan uppstÄ. De flesta Àr planerade men mÄnga sker ocksÄ slumpmÀssigt.

Den första januari 2009 fick Ärskurs 3 en ny lÀroplan dÀr det betrÀffandeskrivning framgÄr att elever ska behÀrska tre sorters genrer, nÀmligeninstruerande, berÀttande och beskrivande. Samma vÄr, dvs. vÄren 2009, ges deförsta nationella proven för Ärskurs 3 och dÀr prövas elevernas genrekunskaperbÄde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom Àmnet svenska somandrasprÄk hamnar fokus pÄ flersprÄkiga elevers textproduktion.I lÀroplanen för Ärskurs 3 anvÀnds begreppet genrer för första gÄngen somsÀrskiljande mellan olika texter och frÄgan Àr dÄ vilken implicit kunskapundersökningens flersprÄkiga elever besitter om genreskillnader nÀr det gÀllerskriftlig produktion.

Utveckling av programvarukomponenter görs för att möjliggöra ÄteranvÀndning av gemensam funktionalitet i applikationer och dÀrigenom minska organisationers utvecklingskostnader. För att komponenter ska kunna vara möjliga att ÄteranvÀnda sÄ krÀvs det att de Àr utvecklade med viss anpassningsbarhet ? generalitet ? och pÄ sÄ sÀtt kan komponenten vara funktionell i kontexter. Dock kan det ta mÄngdubbelt mer tid i ansprÄk i jÀmförelse med att skrÀddarsy en komponent för en viss applikation, dÄ det stÀlls höga krav pÄ bland annat planeringsarbetet. Om utvecklingen av programvarukomponenter ska vara lönsam mÄste man försÀkra sig om att komponenten kommer att anvÀndas till den grad att den lÀngre utvecklingstiden Àr befogad.

Flexibla affÀrssystem Àr ett begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta begrepp belyses utifrÄn en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer pÄ bÄde affÀrssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som anvÀnder systemet Agresso Business World. Syftet Àr att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affÀrssystem som möjliggör att anvÀndarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affÀrssystem men det som Äterfinns Àr att flexibiliteten kan bestÄ av teknisk flexibilitet, dvs.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. HÀlsovinster av fysisk aktivitet Àr bland annat en högre funktionell muskulÀr- och kardiovaskulÀr kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulÀra sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan mÀn och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan mÀn Àr fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet Àr 150 min/vecka av moderat aerobisk trÀning eller 75 min mer anstrÀngande aerobisk trÀning. StyrketrÀning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i Äldrarna 18-64.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att Äterge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de stÀllningstaganden som gjorts med hÀnsyn dÀrav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, sÄsom hotell, restauranger och kontor dÀr man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussÀttning vars avsikt Àr att ge ett naturligt ljus som underlÀttar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsÀttningar för en bÀttre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhÄllningssÀttet som designer i relation till interna stÀllningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhÄller sig till mÀnniskans sinnesförnimmelser pÄ olika sÀtt. HÀr beskrivs studier av ljussÀttning i olika typer av badrumsmiljöer, kÀnslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som efterstrÀvats.Vidare beskrivs fÀrg utifrÄn olika aspekter; sÄsom kulturella konventioner, fÀrgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nÄ fram till vilken typ av kulör som kan lÀmpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som anvÀnts för att skapa en förstÄelse för uppdragsgivaren, marknaden och formsprÄk. Denna process beskriver Àven skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade stÀllningstaganden.Resultatet Àr tvÄ armaturer; dels en vÀggarmatur, som Àr tÀnkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet dÄ den placeras i det vÀnstra övre hörnet om en spegel.

Den digitala klyftan Àr inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet dÄ skillnaden ianvÀndandet och tillgÄng av video och telefax avsÄgs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill anvÀndningen och tillgÄngen till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansÄg ingick i den digitala klyftan. I den hÀr studien anvÀnds teorin om detoffentliga etoset som utgÄngspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien Àr att diskutera vad det Àr för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men Àven att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstÄ om den digitala klyftan Àr ett demokratiskt problem.Offentligt etos Àr ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

Rapporten redogör för ett examensarbete pÄ kandidatnivÄ som utförts pÄ Industridesigninstitutionen pÄ Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorvÀska dÀr vÀskan kan anpassas för den mÀngd saker som anvÀndaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta pÄ de generellabehoven anvÀndarna har för att bÀra med sig en bÀrbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvÀrda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, anvÀndaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.MÄlgruppen har under hela projektets gÄng varit alla mÀnniskor som bÀr pÄ en bÀrbar dator dagligen. Under projektets gÄng har dock fokus hamnat pÄ att gestalta konceptet utifrÄn det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvÀrdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemÄlet att produkten skulle vara representativ och vÀrdeord som anvÀnts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartlÀggningsfas, en gestaltningsfas bestÄende av tvÄ skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Detta examensarbete Àr resultatet av en utredning av produktionsbegrÀnsningar och produktutveckling pÄ Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Produktionssystemet pÄ Volvo CE genomgÄr en stor förÀndring dÄ det gÄr frÄn att fungera som en funktionell verkstad till att bli flödesinriktat. Detta gör att helt nya krav stÀlls pÄ produkternas konstruktion och utformning. Det Àr nu inte möjligt att anpassa maskinerna eller operationsföljderna efter artikeln i samma utstrÀckning som tidigare, man kommer att vara tvungen att anpassa artiklarna efter produktionslinan. DÀrav har en litteraturstudie inom Concurrent Engineering gjorts som belyser hur man bör jobba som organisation och vilka verktyg man har till sitt förfogande, för att utveckla produktionsvÀnliga produkter.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. HÀlsovinster av fysisk aktivitet Àr bland annat en högre funktionell muskulÀr- och kardiovaskulÀr kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulÀra sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan mÀn och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan mÀn Àr fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet Àr 150 min/vecka av moderat aerobisk trÀning eller 75 min mer anstrÀngande aerobisk trÀning. StyrketrÀning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i Äldrarna 18-64.