Jag har studerat frågeställningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i så fall ut och efter vilka kriterier är denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv använt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterära näranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga områden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. Utifrån analys av tidigare forskning, och utlåningsstatistik hävdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgår i min uppsats är inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig på litterära och konstnärliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istället utgöras av vuxnas föreställning om hur barn och barndom ska vara.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

Syre transporteras från lungorna, via blodet bundet till erytrocyternas hemoglobin, till kroppens alla celler. En hemoglobinkoncentration i blodet under referensintervallet definieras som anemi och påverkar hela kroppen och försämrar den fysiska prestationsförmågan. Järnbristanemi är en anemi med otillräcklig järntillförsel till benmärgen på grund av tomma järnförråd (absolut järnbrist) eller försvårat järnutnyttjande (funktionell järnbrist). Analysparametern HYPO på analysinstrumentet Advia 2120 (Siemens) mäter andelen hypokroma erytrocyter (erytrocyter med lågt hemoglobininnehåll) och anses vara en av de bästa parametrarna för att påvisa funktionell järnbrist. Analysparametern Hypo-He på analysinstrumentet XN-1000 (Sysmex) är en forskningsparameter för samma ändamål.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) och Funktionell Dyspepsi (FD) är två syndrom som många personer lider av och som det inte finns någon botande behandling för. Då syndromen bara går att symptomlindra tar många av personerna som lider av dessa till egenvårdsmetoder som ofta är kostrelaterade. Att stötta och vägleda patienter i sin egenvård är en uppgift som sjuksköterskor i allmänhet har, och i synnerhet för dessa patienter eftersom ingen botande behandling finns. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kostrelaterade egenvårdsmetoder för patienter med Irritable Bowel Syndrome och/eller Funktionell Dyspepsi där upplevda och/eller observerade effekter beskrivits. Syftet var även att beskriva de valda studiernas datainsamlingsmetoder.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..