När fler och fler väljer att lära sig programmering kan det vara bra att öva på attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvändaren har lyckats. Function Practice är en tjänst för att kunna öva programmeringpå just detta sätt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringsspråk, de språk som kommer kunna användas ärJava, C++ och Python. Det ger även ett lätt och smidigt sätt att skapa sådanauppgifter. Syftet med projektet är att utveckla denna tjänst, genom att skapa enwebbtjänst som kan kompilera och köra funktioner för de olika språken, enhemsida som användarna kan skriva och testa kod på, samt ett sätt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjälp av ett användartest i enmindre grupp för att se om hur användarvänlig den är, samt att funktionalitetentestas och jämförs med några tidigare lösningar. Tjänsten testas för att se om ytterligaresäkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon på värdsystemet.Slutsatsen av projektet är funktionaliteten bakom tjänsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer användarvänlig,samt att användaren borde kunna få felmeddelanden utifall något inte fungerarför att de lättare ska veta vad de behöver göra.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) och Funktionell Dyspepsi (FD) är två syndrom som många personer lider av och som det inte finns någon botande behandling för. Då syndromen bara går att symptomlindra tar många av personerna som lider av dessa till egenvårdsmetoder som ofta är kostrelaterade. Att stötta och vägleda patienter i sin egenvård är en uppgift som sjuksköterskor i allmänhet har, och i synnerhet för dessa patienter eftersom ingen botande behandling finns. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kostrelaterade egenvårdsmetoder för patienter med Irritable Bowel Syndrome och/eller Funktionell Dyspepsi där upplevda och/eller observerade effekter beskrivits. Syftet var även att beskriva de valda studiernas datainsamlingsmetoder.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

I vår produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering, med vikt på realtidsuppdateringar, åt en extern mottagare där infrastrukturen inte hängt med i företagets utveckling. Vi valde detta projekt i syfte att bredda våra kunskaper inom både programmering och projekthantering. Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna besluta om vilka verktyg vi använde i utvecklingen, den tar även upp vårt sätt att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en egenutformad arbetsprocess vilken även beskrivs här. --- Our production has been to design a system for ordering and supply management with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the infrastructure has not kept pace with the development of the company.

I detta arbete undersöks hur bestraffningsmetoder för att bestraffa storleken på GP-program påverkar generaliseringsförmågan. Arbetet grundar sig på ett arbete som Cavaretta och Chellapilla gjort, där de undersöker skillnaden i generaliseringsförmåga mellan bestraffningsmetoden ?Complexity Penalty functions? och ingen bestraffningsmetod.I detta arbete har nya experiment gjorts med ?Complexity Penalty functions? och ?Adaptive parsimony pressure?, som är en annan bestraffningsmetod. Dessa bestraffningsmetoder har undersökts i samma domän som Cavaretta och Chellapilla och ytterligare i en domän för att ge en bättre bild av hur de generaliserar.I arbetet visar det sig att användningen av någon av bestraffningsmetoderna ?Complexity Penalty functions? och ?Adaptive parsimony pressure? oftast ger bättre generaliseringsförmåga hos GP-program.

Vi har gjort vårt examensjobb på reklambyrån Aptera. På efterfrågan av Äventyrshuset Bodaborg, en av Apteras kunder, fick vi uppdraget att göra ett litet spel för reklamsyften, som ett sätt att nå ut till konsumenterna på ett underhållande och lite nytänkande sätt. I reklambranschen är det viktigt att man har bra och nyskapande koncept för att folk ska lägga märke till, och ännu viktigare, gilla reklamen. Och reklam finns ju i alla möjliga former, så det kändes som ett naturligt steg att även använda dataspel som ett reklammedium. Vi var ett team på fyra personer som skulle jobba med projektet, två grafiker och två datorspelstekniker och det skulle pågå under tio veckor.

I vår produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering, med vikt på realtidsuppdateringar, åt en extern mottagare där infrastrukturen inte hängt med i företagets utveckling. Vi valde detta projekt i syfte att bredda våra kunskaper inom både programmering och projekthantering. Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna besluta om vilka verktyg vi använde i utvecklingen, den tar även upp vårt sätt att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en egenutformad arbetsprocess vilken även beskrivs här. --- Our production has been to design a system for ordering and supply management with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the infrastructure has not kept pace with the development of the company. We chose this project in order to broaden our knowledge in both programming and project management. This text brings up the investigation we made to decide which tools to use in the development, it also brings up the way we managed and planned our project. During the project we have worked with a self-designed software development process which is also described here..

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Hemuppgiften är ett viktigt moment inom såväl Funktionell familjeterapi (FFT) som Dialektisk beteendeterapi (DBT). Målsättningen med denna uppsats var att utröna om, och i sådana fall på vilket sätt, hemuppgifter ges inom den familjeterapeutiska kontext som utgör ramen för FFT. En hypotes vid arbetets ingång var att de interaktionistiska hemuppgifterna kommit att ersättas av de mer beteendeorienterade som ingår i DBT.De personer som utgjort underlag för undersökningen arbetar alla på en öppenvårdsmottagning inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala, med antingen ovan nämnda Funktionella familjeterapi (n=3) eller med Dialektisk beteendeterapi (n=2).Syftet med studien var att, dels via en enkätundersökning dels via en intervju i fokusgruppform, försöka förstå mer av det psykoterapeutiska redskap som utgörs av hemuppgiften. Fokus låg på den relationella hemuppgift som familjeterapeuterna tillhörande nämnda team förväntas konstruera utifrån tillhandahållen FFT-manual.Resultatet visade på en relativt stor bredd när det gällde terapeuternas syn på och tillämpning av hemuppgiften, men det generella mönstret pekade på att terapeuterna i sitt praktiska arbete konstruerade såväl relationella som beteendeorienterade hemuppgifter. Vad som framkom är dock ett behov av och en önskan från familjeterapeuternas sida om en större tydlighet kring hur man går tillväga då man fastställer och ger en familj en relationellt orienterad hemuppgift.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Detta dokument tar upp hur ett avancerat webbshopssystem kan utvecklas. Jag har dels granskat den teoretiska aspekten, dels utvecklat ett webbshopssystem från grunden, vilket har gjorts utbyggbart genom att det består av en grundstomme och tilläggsmoduler. Funktioner som är icke önskvärda i en viss webbshop men användbara i en annan ska därmed kunna läggas till vid behov, utan kunskap om programmering.I rapporten diskuteras även hur webbshopssystemets datamodell kan representeras som relationer, med fokus på relationsdatabashanteraren MySQL. Detta görs för att visa hur valet av datamodell och fysisk modell kan påverka systemets utformning, samt vilka möjliga problem eller fallgropar som kan uppstå till följd av detta val.Rapporten diskuterar även säkerhets- och sekretessfrågor. Då det är viktigt att identifiera och förebygga säkerhetsbrister i öppna system som webbshopar diskuteras bland annat hantering av personuppgifter och metoder för att kryptera och hantera lösenord.Avslutningsvis följer en beskrivning av arbetet med det webbshopssystem som jag har utvecklat för att visa hur teorin kan tillämpas i praktiken, och hur man gradvis kan gå från ett enklare till ett mer komplext webbshopssystem..