Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

What is creativity? Why is it important? How can you stimulate pupils to becomemore creative? These are some of the questions that are studied in this thesis.The discussion is focused on programming as the medium of creativity and theresult is a setup for a course book that teaches programming at the same time asit makes the reader more creative. The results are based on literature study aswell as observations and interviews with teachers and pupils from three differentschools in Stockholm, Sweden. The study shows that gets more important everyday as more and more jobs are replaced by computers and we live in an age ofabundance. The teachers would like the pupils to be more creative but don?tknow how achieve that at the same time as they have to teach them everythingthat they are supposed to know when the course ends..

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen..

Att synliggöra verkligheten i undervisningen är en utmaning. Särskilt att få in aktuell teknik in i datorundervisningen på gymnasienivå. Detta eftersom IT-branschen aldrig står still, ny teknik utvecklas ständigt och branschen är därmed tvungen att hänga med i denna utveckling. Hur ska då vi i skolvärlden kunna hänga med? Vilken teknik används ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping använder inom sektorerna programmering och webbdesign.

Många organisationer använder sig idag av produktutvecklingsteam som är en form av tvärfunktionellt team. De används därför att det har visat sig ge givande resultat för organisationen, med utgångspunkt från innovation. Hur givande är teamen i lärosynpunkt för individerna i teamet? Med denna fråga som utgångspunkt startade min studie. Då det redan fanns rikligt med litteratur kring både mångfald och lärande i team, men lite litteratur som sammanbinder dem, såg jag det som en utmaning att försöka göra just det.

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje år och vanliga bestående symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. Styrketräning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbättrad balans och funktionell förmåga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien är att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gällande styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning. Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ?Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter? (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet.

Medvetenheten har ökat hos svenska folket om att det är viktigt att motionera och att det till viss del krävs funktionell utrustning. Situationen idag för svensk friidrott är att sporten är het med alla internationella framgångar samt att tillgången till träningsmöjligheter är stor. Trots detta är det svårt för friidrottare att hitta ett brett sortiment av friidrottsartiklar, speciellt för de som inte bor nära storstäderna. Vår affärsidé är att starta ett e-handelsföretag som ska sälja ett brett sortiment av friidrottsartiklar över Internet där marknaden är Sverige och på sikt kanske även övriga skandinaviska länder. Även om marknaden ofta är för liten i enskilda svenska städer för ett stort sortiment av friidrottsartiklar tror vi att marknaden ändå är tillräckligt stor sammantaget i Sverige.

Programmeringsspråket Javascript har sina brister som till exempel ingen riktigstruktur för Objektorienterad Programmering i jämförelse med andra språk.Detta är en frågeställning som skulle behöva en lösning. Kanske kan mananvända ett eller flera designmönster för att lösa detta.I avsnittet Teori visas en kort genomgång på tänkbara designmönster som kananvändas för att sedan välja ut maximalt tre av dessa och undersöka desssvagheter samt hur man kan förbättra det.Slutsatsen av rapporten är en övergripande Model-View-Controller där delarnakan ha olika designmönster som passar för den aktuella applikationen. Detdesignmönster som påminner mest om Objektorienterad Programmering som iandra språk är Revealing Module Pattern som är flexibel, enkel, har inkapslingoch publika respektive privata variablar och funktioner..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Datorer och teknik har blivit allt viktigare verktyg i vårt samhälle och behovet av programmerings-undervisning i grundskolemiljö har på senare tid diskuterats. I denna studie utfördes därför en programmeringsintervention för att undersöka mellanstadieelevers attityd till och uppfattade egenförmåga (eng. ?self-efficacy?) i att lära sig programmera. 63 stycken elever i Årskurs 6 fick prova på att programmera vid fyra tillfällen.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

This work is done to try to solve a scientific computer problem and its basis derived from the web, as there are a variety of ways to program to it. The most common languages used by developers, both private and corporate are PHP, .NET and Ruby. But why do companies or a private developer choose a specific programming language? Is it because it is better and has more features than the others, or because they are forced? This essay uses a questionnaire and through tests sees which is best and which one is the most popular/used. To illustrate the problem, a survey is conducted and sent to several companies and asked them to answer the questions regarding the issue.