I havet finns det flertalet olika bakteriearter, alltså en hög diversitet vilket teoretiskt sett borde betyda en hög Funktionalitet. I denna studie har vi undersökt hur bakteriers Funktionalitet och diversitet påverkas av förändrad salthalt. Två marina bakteriesamhällen har studerats och jämförts, dels ett Skagerraksamhälle samt ett Östersjösamhälle. Dessa två samhällen utsattes gradvis för hög respektive låg salthalt och efter avslutat experiment hade Skagerraksamhället en låg salthalt dvs Östersjöbetingelse och Östersjösamhället övergått till hög salthalt (Skagerrakbetingelse). Resultatet av detta blev att både Funktionalitet och diversitet påverkades, vilket analyserades med Eco-plattor och DGGE (Denaturing Gradient Gel Electrophoresis).

Detta examensarbete är gjort på uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i Årjäng Värmland.Målet med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs Funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder är möjligheten att återanvända funktioner samt att man enkelt kan lägga till nya funktioner i APIet vid behov.Den Funktionalitet som APIet kommer att tillhandahålla är en förbättrad hantering av variabler och strängar som genereras från en webbsida skriven i PHP. Med en förbättrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strängar från en webbsida skriven i PHP.Det skapade APIet består av 2 byggstenar, en klient och en server. Klienten i klient/serversystemet är en extern modul innehållande Funktionalitet för kommunikation med både PHP och servern.

Idag ?nns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett gra?skt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett e?ektivt och intuitivt verktyg för att skapa Funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den här rapporten studerar hur ett verktyg för att skapa Funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

Dagens moderna organisationer driver vanligtvis en kostsam IT-baserad infrastruktur. De besitter högpresterande Funktionalitet och säkerhet för att garantera att de dagliga operationerna fortskrider. Mjukvarubaserade lagringsplattformar är ett alternativ som kan användas för att reducera dessa kostnader. Genom att efterlikna avancerad teknik som redan existerar i traditionella lagringsplattformar kan detta implementeras som mjukvara på commodity hardware i syfte att uppnå samma Funktionalitet. Ceph är ett alternativ som numera implementeras och ämnar erbjuda detta val.

Aktiv Funktionalitet efterfrågas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns även användningsområden utanför dessa. Aktiv Funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera händelser, vilka skall initiera någon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt händelsedetektering kan erhållas med hjälp av Jini. Jini är en utbyggnad av Java och har bland annat en händelsemekanism.

Syftet med detta arbete är att utvärdera innehållshanteringssystemet WordPress och sättet man utvecklar ytterligare Funktionalitet för detta system. Arbetet berör utformning av administreringsverktyg för godkännande av inlägg samt ett verktyg för att hantera de företag som ska kunna länkas in under olika sidor på en portal vid namn ImageTalk. ImageTalk är slutprodukten, och är en webbplats för publicering av digital media på internet.WordPress är skrivet i PHP och använder sig av css, javascript och databasen mySQL. Eftersom detta innehållshanteringssystem är vida använt kändes det både relevant och intressant att utvärdera, särskilt genom att tillföra ny Funktionalitet.Slutsatsen av detta arbete är att WordPress är ett mycket kompetent innehållshanteringssystem som har mycket goda förutsättningar för att byggas ut och förändras på de flesta sätt. Däremot är det svårt att ge en ordentlig struktur i den ytterligare Funktionalitet man tillför, eftersom den ibland blir för utspridd eller ibland inte tillräckligt skingrad..

Trots att behov och förutsättningar finns att använda mobila nyttotjänster via SMS används de inte i den utsträckning det är möjligt. Den hämmade spridningen av de mobila nyttotjänsterna kan bero på ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sådan faktor. För att få en insyn i den Funktionalitet och de tjänster innehållsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehållsleverantörernas önskemål och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehållsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att få fram en bild av deras erbjudna Funktionalitet.

Detta examensarbete jämför två övervakningsverktyg för servrar i ett nätverk, Zabbix och op5 Monitor. Båda är open source och används aktivt av organisationer för att övervaka organisationsservrarnas processorlast, I/O-kö på hårddiskarna, status på tjänster och mycket mer. Dessa två övervakningsverktyg testas och jämförs med varandra ur perspektiven användarvänlighet, Funktionalitet och prestanda. Resultaten visar att i de flesta fallen är Zabbix mer användarvänligt medan op5 Monitor i de flesta fallen har bättre Funktionalitet. Det visar sig också att op5 Monitor har något högre prestanda än inte bara Zabbix utan även de övervakningssystem som testades av Robin Rudeklint år 2010..

Samtidigt som utvecklingen av IT teknologier ständigt går framåt (allt från programmeringsspråk, en ny sökmotor eller en processor) betraktar man sällan den teknologiska utvecklingen ur användbarhetsoch Funktionalitetsperspektiv. Vad en processor har att göra med användbarhet eller Funktionalitet kan vara bland det första som kommer på fråga. Genom att först förstå vad dessa begrepp innebär och bryta ut de viktigaste egenskaperna, växer det fram en insikt att så gott som alla teknologier berör något av de attributen som tillhör antingen användbarhet eller Funktionalitet, eller också båda av dem. Detta arbete utgår ifrån ett kronologiskt upplägg och avser att belysa användbarhet och Funktionalitet på webben som analyseras under perioden 19912013. Början av perioden valdes för dess rika teknologiska utveckling som skedde med en spektakulär hastighet. Den långa perioden bryts ner till mindre delar om ca 5 år, dels för att kunna jämföra perioderna och dels för att för att kunna skapa en känsla av att dessa olika perioder kännetecknar olika steg i den mer än 20 år långa tidsperiod. Genomgången av litteratur beträffande användbarhet och Funktionalitet har visat att betraktningsvinkeln av problemet som används i studien är unik. Det sattes inga begränsningar för vilka olika typer av teknologier som skulle inkluderas i undersökningen.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav på multifunktionella system. Mobiltelefoner är ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och används dessvärre även under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvändning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma Funktionalitet fast på ett mer trafiksäkert sätt. Det finns idag riktlinjer gällande användarupplevelse och trafiksäkerhet från Android och NHTSA.

När användare bestämmer sig för att utveckla gränssnitt till sina system sker detta via någon form av verktyg. Vi måste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska användas och hur vi kan tillföra mer Funktionalitet för att systemet inte ska bli föråldrat. För att svara på detta bryter vi upp arbetet i två delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lämpar sig bäst för gränssnittsutveckling genom en undersökning i två delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny Funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

AAA-protokoll är ett protokoll som hanterar uppkopplingsförfrågningar och bokför använda resurser hos användare för att senare kunna ta betalt. Det kan användas för mer än detta så som att erbjuda uppkoppling till trådlösa nätverk. AAA-protokoll erbjuder en centraliserad punkt för administration av uppkopplingshantering och nätverksåtkomst.RADIUS-protokollet är det mest använda AAA-protokollet i världen på grund av sin flexibilitet och öppna standarder. Protokollet innehåller dock en del brister mot Funktionalitet och säkerhet, så som att protokollet är svagt mot man-i-mitten-attacker. Diameter är uppföljaren till RADIUS och är det bättre av dem båda.

Innehållshanteringssystem används för att hantera innehåll och det finns många system att välja på. Detta arbete har fokuserat på fyra innehållshanteringssystem för innehåll på webben. Det är systemen Drupal, Joomla, Polopoly och Wordpress. Syftet var att inhämta teoretisk och praktisk kunskap om dessa system och besvara huvudfrågeställningarna om vilka inbyggda funktioner som finns, hur anpassbara systemen är, hur de olika systemen är att arbeta med för en utvecklare och hur anpassade systemen är för webbplatser med mycket trafik.Det jag kom fram till var att Drupal är ett mycket väl utbyggt och omfattande och anpassbart system där det går att utnyttja mycket tredjepartstillägg och anpassa den efter egna önskemål. Joomla är ett system som innehåller mycket inbyggd Funktionalitet och det finns mycket tredjepartstillägg att tillgå, men anpassbarheten är dålig.

Fler och fler webbapplikationer låter sina användare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras på något sätt, till exempel förminskas eller beskäras för att bättre passa in på webbsidan. Detta kan göras på flera olika sätt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nämligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gällande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig Funktionalitet så som exempelvis tumnaglar, beskärning och vattenmärkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad Funktionalitet gick att åstadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket är ett bra val för någon som vill manipulera bilder..

Detta examensarbete har syftat till att utveckla en robotplattform som kan användas i kursen ?Design av mobila autonoma robotar? för studenter på Elektronikdesign vid Campus Norrköping.Arbetet har utgått från en modell som visar på robotens tänkta utseende. Utifrån ett antal kriterier har val av batterier, motorer och styrelektronik gjorts. Arbetet har sedan fokuserats på att ta fram hårdvara till styrelektroniken samt ett bakplan där studenternas styrkort monteras. Ett kretskort för styrkortet och ett för bakplanet har tillverkats i ITN:s mönsterkortslaboratorium.