Ett nystartat företag ville skapa en hemsida som såg ut och fungerade som Outlook.  Denna sida skulle senare kunna kopplas till Exchange eller något liknande e-postserverprogram. Under arbetets gång så installerades en labbserver med Exchange. När servern var färdig så skulle det gå att koppla upp företaget Teleriks webmaillösning för att sedan kolla om den klarar av Exchange. Målet var att en sida liknande Outlook, till utseende samt funktion, skulle skapas. Denna sida skulle sedan kopplas ihop med en fungerande Exchange server.

Syftet med mitt arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att arbeta över de gamla gränserna mellan teoretiska och praktiska ämnen. Jag har valt att inrikta mig på Historia och Hem- och konsumentkunskap. Frågeställningarna som ligger som grund för arbetet är: På vilka sätt är ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och läroböcker för ett sådant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över gränserna på detta sätt? Om det är viktigt, varför i så fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer, skriftliga källor och analyser av kursplaner och läromedel. Mina teoretiska ramar handlar om ämnesövergripande arbetssätt och historiskt perspektiv.

Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll.Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hälso ? och sjukvården upplevde läkemedelshantering till äldre. Metod: Studien hade en kvalitativ design och data samlades in med enskilda intervjuer av fem sjuksköterskor och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman med underliggande kategorier. De teman som framkom var: Sjuksköterskan har en betydelsefull roll, att ha insikt och kompetens om äldres läkemedelsanvändning, att anpassa behandlingen till patientens förutsättning och att ha en fungerande verksamhet.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Denna studie söker förståelse för hur professionen i sig kan verka för såväl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan professioner. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig påverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med läkare då sjuksköterskornas arbetssituation till stor del är beroende av samverkan med andra professioner. Undersökningens resultat bygger på kvalitativa data som jämförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den ställning som de olika professionerna besitter främst sätter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda professionerna som en möjlighet för samarbetet då dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bättre helhetsbild av patienten..

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer på ett bra sätt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen är att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att få till stånd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat på att det finns brister i en del rutiner på båda sidor av förhållandet.

Syftet med studien är att synliggöra hur små barns introduktion till förskolan kan genomföras av lärare, samt undersöka hur vårdnadshavare uppfattar det egna barnets introduktion. Studien bygger på intervjuer med fem lärare/förskollärare som arbetar inom förskolan samt en enkätundersökning med sexton vårdnadshavare. Resultatet av intervjuerna och enkäterna visade att begrepp som ofta återkom var samverkan, samarbete. Både lärare och vårdnadshavare poängterade att kommunikation, förtroende och tillit är grunden till en bra och fungerande samverkan mellan hemmet och förskolan, detta för att alltid ha barnets bästa i främsta rummet. Slutsatser av denna studie visar att i stort sätt samtliga vårdnadshavare var nöjda eller mycket nöjda med deras barns introduktion på förskolan och lärarnas bemötande och deras professionella insats.

Which lignoses are suitable for childrens enviroment? There are many aspects to consider when establishment on schoolyards and playgrounds..

Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingår det att upptäcka när barn far illa och uppmärksamma detta genom att anmäla till socialtjänsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmälan till socialtjänsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa är sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lätta på bördan?, ?Att inte veta vad som händer sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll. Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.