I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete. Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Vi ville utforma en lektionssekvens för två klasser, sammanlagt 44 elever, på Naturvetarprogrammet på gymnasiet i årskurs 3. Med utgångspunkt i teorier om att människan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. Målet var att lektionerna skulle vara varierande så att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle också få möjlighet att använda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig. Under de förutsättningar som gavs på vår partnerskola delade vi in lektionssekvensen i två delar. Den första delen skulle vi lära ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell.

I dagsläget finns inget system som övervakar en tullstation utan att man måste vara på plats på kontoret eller stationen.Denna rapport handlar om utvecklingen av en övervaknings applikation i Windows 8 store app miljö på uppdrag av Combitech AB mot kunden Kapsch TrafficCom. Applikationen utvecklades mot en Windows 8 surfplatta för att kunna övervaka en tullstation.Användargränssnitt är utvecklat i XAML och dess logik i C#. Onion Architecture har används för att bygga upp arkitekturen i applikationen.Resultatet av examensarbetet blev en fungerande prototyp av en övervaknings applikationen till en Windows 8 surfplatta, där innehållet genereras av en simulator. Applikationen visar användaren information om en specifik tullstation, exempelvis passager och event. .

I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vidföräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagensflexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande ochbemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem sessom ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad..

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap..

I detta arbete har vi undersökt på vilka sätt fyra olika musiklärare arbetar med ensemblespel inom ämnet musik på högstadiet. Syftet med undersökningen var att se hur en väl fungerande undervisning baserad på detta arbetssätt kan gå till. För att samla in data har vi använt en metod i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att ensemblespel är en bra metod att bygga musikundervisningen kring och att undervisningsformen med lätthet kan styrkas i läroplan samt kursplan. Arbetet ska även kunna fungera som en källa till idéer för den som vill arbeta med ensembleverksamhet inom högstadiet med de ramfaktorer detta innebär, men inte vet hur detta skulle kunna gå till.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar:På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet?Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen.

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgå.

Sammanfattning:Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett byggrum på en småbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger på vilka barn som är i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna på avdelningen. På denna avdelning visade det sig att det inte gick att se någon specifik grupp som var i byggrummet mer än den övriga gruppen. Tydligt var däremot att barnen främst utforskade materialet.

Allt fler företag har börjat använda någon form av belöningssystem i sin verksamhet, främst för att motivera medarbetarna till att prestera mot företagets mål. För att få ett väl fungerande belöningssystem måste företag gå igenom en utformningsprocess samt ta en mängd viktiga faktorer i beaktning vid utformningen av systemet. Med denna uppsats vill vi skapa förståelse för utformningsprocessen av individuella respektive gruppbaserade belöningssystem. Där studien genomförts genom en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt från ett aktörssynsätt. Resultatet av studien blev att de företag vi undersökte använde sig av fyra olika teman i utformningsprocessen, det vill säga belöningssystemets syfte, utformning av belöningssystem, typ av belöningar och typ av belöningssystem.

I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek.Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet..