Sök:

Sökresultat:

2324 Uppsatser om Fungerande arbetsätt - Sida 35 av 155

Socialisation och stÀmpling inom HVB för ensamkommande barn : en kvalitativ studie med personal pÄ kommunala HVB

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

Grenna Museum : Utveckling av administrerbar webbutik med ASP.NET

Detta arbete behandlar utvecklingen av en komplett webbsida för Grenna Museum innehÄllande en administrerbar webbutik.Implementationen Àr baserad pÄ designoriginal frÄn företaget Cargando. Baserat pÄ denna design skapades grunden till webbsidan med hjÀlp av tekniker sÄsom XHTML och CSS. DÀrefter lades dynamiskt innehÄll i text- sÄvÀl som bildformat till med hjÀlp av ASP.NET och sprÄket C#. En databas skapades för att lagra textinnehÄll sÄvÀl som produktinformation, bÄda vilka Àr möjliga att redigera i webbsidans administrationsgrÀnssnitt.Resultatet av arbetet Àr en fullt fungerande webbapplikation med avancerade möjligheter till produktadministration. Arbetet har visat att verktygen som .NET-ramverket erbjuder varit lÀmpliga att nyttja för applikationer av denna typ.

En undersökning om hur ett företag arbetar för att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery

Ett varumÀrke Àr bra för kunden pÄ mÄnga olika sÀtt, först och frÀmst sÄ talar varumÀrket om ursprunget eller tillverkaren av produkten eller tjÀnsten, men det allra viktigaste som varumÀrket gör för kunden Àr att det ger kunden sÀrskild mening och nÄgonting som kunden förhoppningsvis kan identifiera sig med. Om kunden har information om varumÀrket sÄ behöver han/hon inte leta sÄ mycketefter information om varumÀrket vilket Àr bra ur ett ekonomiskt perspektiv dÄ sökkostnaden blir lÄg.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i hur ett företag arbetar med att minska luckan mellan Brand Promise och Brand Delivery. Vi ville jobba mot ett lokalt företag eftersom vi Àr frÄn omrÄdet bÄda tvÄ och eftersom GavleNet har en aktuell och intressant produkt sÄ valde vi arbeta mot dem. Vi har utfört muntliga och skriftliga intervjuer för att samla in data och Àven anvÀnt oss av relevant litteratur samt sökt i databaser och Àven pÄ andra sÀtt utnyttjat Internet. Vi valde att arbeta utifrÄn en modell som heter ?Brand Relation Management Model?, den bestÄr av Ätta faser: vision, kultur, identifiering, faststÀlla, arkitektur, engagera, kapitalisera och mÀtning.

Versionsbyte av affÀrssystem : En kartlÀggning av viktiga faktorer vid ett versionsbyte

Dagens företag Àr i stort behov av information och dÀrmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstÄr dock situationer dÄ företag vÀljer att uppgradera sitt befintliga affÀrssystem till en nyare version, och dÀrmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar pÄ vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemstÀllning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. UtifrÄn det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsstÀllande resultat nÄtts.

TillÀmpning av FRTP Heater

Detta examensarbete som Àr pÄ avancerad nivÄ handlar om ett samarbete med företaget Calesco Foil AB. MÄlet med arbetet Àr att ta fram nya anvÀndningsomrÄden för deras befintliga produkt FRTP Heater (Fiber Reinforced Thermoplastic Heater). Det Àr en patenterad produkt som Àr ett vÀrmegivande folie laminerat med glasfibrer. Det vi gjort Àr en produktframtagning med företagets FRTP Heater integrerad med en lampa som tillsammans bildar ett innovativt vÀrmeelement. Detta har gjorts med fokus pÄ företagets produkt egenskaper.Vi har anvÀnt oss av olika produktutvecklingsverktyg för att sammanstÀlla och utveckla arbetet.

Olweus ÄtgÀrdsprogram mot mobbning: fungerar metoden?

Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.

Med ro i tvillingsjÀlen : En tvillingstudie

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, mÄlbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag Àven upp arvet och miljöns pÄverkan pÄ tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. I arbetet med tvillingarna framgÄr hur viktigt det Àr att kroppen ska fungera för att fÄ en fungerande helhet, likasÄ hur viktig sjÀlvkÀnslan Àr för den individuella utvecklingen. Min slutsats Àr att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och pÄ fritiden ökat. Behandlingen har Àven stÀrkt tvillingarnas sjÀlvkÀnsla till att lita mer pÄ sina egna förmÄgor. Motivation som har byggt pÄ trygghet, igenkÀnnande och samverkan har gjort arbetet möjligt.

Att styra för att skapa motivation i en lÀrande situation: en fallstudie pÄ kursen Ekonomistyrning

Motivation Àr ett begrepp som vi alla nÄgon gÄng har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation Àr viktigt för att kunna prestera bra. I den hÀr uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist pÄ motivation Àr det största hindret för inlÀrning i skolan.

Automatisk omstÀllning av en flexibel fixtur : med hjÀlp av en industrirobot

Detta examensarbete har utförts vid Linköpings universitet och behandlar automatiserad omstÀllning av flexibel fixtur med hjÀlp av en industrirobot. Arbetet har gjorts inom projektet Koofix (Koordinatstyrd fixering) samordnat av Vinnova och flera ledande svenska industriföretag.Inom examensarbetet har ett tekniskt lösningsförslag pÄ en utrustning för automatiserad omstÀllning av flexibel fixtur med hjÀlp av en industrirobot arbetats fram. Lösnings förslaget har till viss del ocksÄ realiserats och testats i labbmiljö.MÄlet med arbetet var att ta fram en fullt fungerande utrustning och metod för automatiserad omstÀllning av flexibel fixtur med hjÀlp av en industrirobot. MÄlet har inte nÄtts helt, men lösningen har blivit vÀl tekniskt dokumenterad och kritiska moment har testats..

System för grovfoderhantering

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder Àr grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret Àr att tÀcka kons givna foderstat som bestÄr av protein och energi. I Sverige anvÀnds i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera grÀs, dessa Àr plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagslÀget konserveras lika stor mÀngd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt frÄn maskinkrav till utfodringssÀtt.

AnvÀndarmedverkan vid utveckling av anvÀndargrÀnssnitt

För att ett system skall accepteras av anvÀndarna Àr det av betydelse att anvÀndargrÀnssnittets utformning tas i beaktande. Det Àr genom grÀnssnittet som anvÀndarna interagerar med systemet. DÀrför Àr det vÀsentligt att de involveras i utvecklingsprocessen sÄ att deras önskemÄl och behov uppfylls. I denna uppsats har vi undersökt processen för anvÀndarmedverkan vid utveckling av anvÀndargrÀnssnittet ur systemutvecklarens synvinkel. Vidare har vi undersökt vilka faktorer som Àr av betydelse för att anvÀndarmedverkan skall upplevas tillfredsstÀllande.

?En attraktiv kommun? ? Migration, migrationspreferenser och marknadsföring i Uddevalla kommun utifrÄn demografiska, geografiska och socioekonomiska aspekter.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

NÀsta generations handterminal för underhÄllspersonal:
utveckling av demonstrationsplattform

Syftet med detta arbete Àr att upprÀtta en demonstrationsplattform för Vattenfall vattenkraft ABs tillsyns- och kontrollarbete i vattenkraftstationer. Detta i form av en handdator med tillhörande mjukvara. Denna handdator ska pÄvisa möjligheterna med moderna handterminaler och innehÄlla utökad funktionalitet gentemot den nuvarande handterminallösningen. En fördjupad förundersökning av passande mjukvara och hÄrdvara genomfördes. Arbetet inriktade sig sedan pÄ att utöka, med extra funktionalitet, och anpassa en befintlig programvara (BlÄ Coordinator).

Datorstöd i matematikundervisningen : en studie av hur och varför nÄgra matematiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder datorer i sin undervisning

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

GruppstÀrkande samarbetsövningar: hur upplevs och förstÄs
dessa av elever i Är 1 och 2?

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstĂ€rkande samarbetsövningar och om de förstĂ„r att innehĂ„llet i övningarna har som mĂ„l att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville Ă€ven undersöka om det fanns nĂ„gon skillnad mellan eleverna i Ă„r 1 och Ă„r 2 i frĂ„ga om ovanstĂ„ende. Vi genomförde gruppstĂ€rkande och samarbetsinriktade övningar i tvĂ„ skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfĂ€llen under 4 veckor, och var av lite olika karaktĂ€r. Metoderna vi anvĂ€nde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkĂ€t, gruppintervjuer och deltagande observationer.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->