Problemen med Fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 på Arbetslivskontoret och Introduktionsenheten i Södertälje kommun.Personalen hyste oro för sin hälsa. Undersökningen försökte klarlägga om personalens upplevda besvär med inomhusklimatet i en kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkätundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande från det normalt förekommande i kontor, samt om personalen upplevde en förbättring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrågades efter flytten, och 43 personer svarade denna gång.Metod: Örebroenkäten MM 040 NA kontorResultat: Den första enkäten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomål på temperaturförhållanden,?dålig? luft, lukter samt allmänsymtomen.

Problemen med Fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Detta examensarbete handlar om bebyggelse som drabbas av översvämningar. Vad fukt innebär och hur det påverkar konstruktion och material undersökte vi först genom litteraturstudier och diskuterade sedan (eftersom det var svårt att hitta konkret information kring ämnet) större vattenmängders effekt på byggnader. En självklar slutsats är att en översvämning i en byggnad troligtvis leder till Fuktskador. Efter att ha tittat på olika konstruktioner (bl.a. från Isover) och diskuterat erfarenheter kunde vi ta fram ett praktiskt och dessutom billigt förslag på en förebyggande metod som hindrar vatten från att tränga sig in i byggnaden. Metoden går ut på att bygga till en sockelliknande element av vattentät betong kring en byggnads grund och vägg.

I takt med att nya och bättre material framkommit har den svenska byggnormen förändrats. Kraven gällande framförallt energianvändning har stärkts och därmed har det skapats ett behov av att förbättra och anpassa äldre byggnader efter dagens gällande krav. Ett sätt att energieffektivisera befintliga byggnader är att montera fasadelement på den befintliga fasaden. Fasadelementen måste vara lufttäta och isoleras väl för att åstadkomma en fuktsäker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttätt där de främsta är minskad energianvändning och minskad risk för Fuktskador till följd av fuktkonvektion.

Problemen med Fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Litteraturstudier visar att det mellan år 1961 och 1970 byggdes 600 000flerbostadshus i Sverige, tiden är nu inne för en renovering av dessa byggnadersvåtrumsstammar. De tekniker som konkurrerar om de stora renoveringsarbetenaär den klassiska stambytesrenoveringen, Relining och Prefab-badrum. Huvuddelenav denna uppsats utgörs av en undersökning av de tre teknikerna men rapportenbeskriver också problem som kan uppstå vid renoveringar av våtrumsstammar ochden ger en allmän redovisning för Sveriges byggnadsbestånd.Den klassiska stamrenoveringsmetoden, då det gamla badrummet rivs ut och ettnytt badrum byggs upp utifrån den gamla stommen, är ett omfattande ochtidskrävande projekt. För att minimera bland annat kostnader, byggtid ochbyggavfall har man tagit fram nya, mindre tidskrävande tekniker.Så sent som år 1990 gjordes den första Relining renoveringen i Sverige. Denna äridag intakt vilket tyder på att livslängden för denna typ av renovering är minst 18år.

En utmaning under produktionen är uttorkning av byggfukt i byggnadens betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att Fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.

Syftet med denna examensrapport har varit att undersöka hur Skanska arbetar med lufttätheten, samt att utvärdera de anställdas kunskap och attityd i frågan. Målet var att identifiera brister i processerna och visa på förbättringsåtgärder. Undersökningen har genomförts via litteraturstudier samt intervjuer med chefer och yrkesarbetare ute i produktionen. Arbetet innehåller en redogörelse för varför lufttätheten är viktig samt en kartläggning av befintliga metoder för läckagesökning och lufttäthetsprovning. Nio intervjuer genomfördes med sammanlagt tio respondenter av olika bakgrund och nuvarande position.

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet.Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie.Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Sigtuna Kommunfastigheter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på vilken tekniklösning som skulle passa bra för nybyggnation av en energieffektiv förskola med tonvikt på klimatskal.Under arbetets gång har material samlats in i form av litteratur, studiebesök samt intervjuer med nyckelpersoner som har erfarenheter från tidigare byggda lågenergiförskolor och byggnader i relevant geografiskt område. Studierna visar att det finns ytterligare alternativ på byggnation av energieffektivhus som i viss omfattning har andra tekniklösningar.I samband med miljömålen som beslutas av EU och som Sverige också följer, växer efterfrågan på energieffektiva byggnader. Målen omfattar minskning av växthusutsläppen med 20 procent till år 2020, i förhållande till år 1990 ökning av energieffektivitetens med 20 procent. Eftersom byggsektorn står för 40 procent av Sveriges totala energianvändningen och ca 50 procent för den totala elanvändningen är det av stor vikt att tänka miljö- och energieffektivt när det gäller  nyproduktion av bostäder och lokaler.Passivhus är en av de lågenergibyggnader som svarar för energieffektiva bostäder och lokaler.

Sedan 2009 har Skanska Sverige byggt energieffektiva flerbostadshus med prefabricerade sandwichelement i betong, ett kostnadseffektivt sätt att uppnå hög kvalitet och bra energiprestanda. I ett antal av dessa projekt har det förekommit problem med vatteninträngning under produktionstiden, vilket kräver extra torkinsatser, väntetider och skadeutredningar. Om fukt kvarstår under brukstiden finns risk för Fuktskador, olägenheter och ohälsa bland boende. Inledande intervjuer och observationer visar att några problematiska detaljer är vertikala elementskarvar, anslutning mellan yttervägg/bjälklag, yttervägg/sockel samt mot balkongdörr. För att förbättra dessa detaljer utvärderas existerande lösningar mot en kravbild innehållande tillämpliga funktionskrav för anslutningsdetaljer.

Det finns en strävan efter att effektivisera byggindustrin genom att förändra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört åtgärder för att främja en ökad användning av trä i byggandet och då framför allt när det gäller uppförandet av flervåningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trävolymbyggnad är en del i denna utveckling. Systemet innebär att färdiga vägg- och bjälklagselement sätts samman till hela volymer på fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till färdiga byggnader. Trävolymbyggaren ansvarar för allt från projektering till färdig produkt, vilket har lett till en viss osäkerhet kring systemet bland beställare i branschen.

I dagens bostadsbyggande används nästan uteslutande utfackningsväggar med en lägre förtillverkningsgrad, eftersom kompletta utfackningselement ofta anses vara för riskfyllda, då de i vissa fall lett till omfattande Fuktskador. En högre förtillverkningsgrad med bibehållen fuktsäkerhet skulle kunna förkorta byggtiden, effektivisera byggandet och bidra till att industrialisera byggandet. Den prefabricerade sandwichväggen känd för sin fuktbeständighet kan vara en lösning på problemet. En yttervägg med sandwichelement blir tät tidigt vilket gör att de invändiga arbetena kan starta tidigare vilket ger en effektivare byggprocess.Ett stort antal flerbostadshus byggs med fasader uppbyggda av utfackningsväggar. Byggprocessen för väggarna innehåller flertalet aktiviteter där fokus ligger på ett effektivt utnyttjande av företagets resurser.