Bakgrund: Att få en stomi är en stor kroppslig förändring som påverkar det dagliga livet. Detta kan göra de flesta patienter osäkra och påverka självbilden. Sjukdom som kan kräva en stomioperation är Kolorektalcancer, vilket är vanligt i västvärlden. I Sverige förekommer årligen ca 3000 nya fall av koloncancer och ca 1700 fall av rektalcancer. Det är sjuksköterskans ansvar att informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att patienten förstår given information.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna.

Inom intensivvård finns de största möjligheterna till att rädda och upprätthålla liv. Dock räcker inte alltid dessa teknologiska möjligheter till utan det måste beslutas om att avstå eller avbryta livsuppehållande vård. Detta svåra beslut angående en annan männi-skas liv kan leda till etiska och moraliska svårigheter då man måste ta hänsyn till flera olika aspekter så som medicinska riktlinjer, etiska riktlinjer, lagar och yrkeskoder samt patientens vilja och välbefinnande. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuk-sköterskans perspektiv och upplevelser i samband med avstående eller avbrytande av livsuppehållande vård och övergång till palliativ vård. Metoden som används är en litte-raturstudie som bygger på nio stycken artiklar, som bearbetades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling.

Introduktion: Intensivvårdsjuksköterskan arbetar nära patienter i livets slutskede och etiskabeslut är vanligt förekommande. Sjuksköterskans nära relation till patient och närstående gerhenne/honom kunskap som kan underlätta för läkaren i det medicinska avgörandet i att avbrytaeller att avstå från livsuppehållande behandling. Beslutsprocessen är svår och upplagd i flera stegdär sjuksköterskan kan medverka i alla steg utom själva beslutet.Syfte: Undersöka vilken delaktighet sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar har i etiskabeslut i livets slutskede.Metod: Litteraturstudie som bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna CINAHLoch PubMed samt manuell sökning.Resultat: Läkaren har det lagliga ansvaret och sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocessenskiljer sig åt i de olika länderna. Att inte få delta leder till en moralisk stress för sjuksköterskorna.Läkarna bjuder ofta inte in till diskussion. För att få en trygg vård är lagarbete och öppenhet förvarandras professioner viktiga.Diskussion: Det finns ett missnöje bland sjuksköterskorna att inte bli hörsammade och de flestaönskar ett ökat inflytande i beslutsprocessen.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning internationellt sett. Insjuknandet i stroke är en plötslig händelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen både fysiskt, psykiskt men även det sociala livet förändras. Livskvalitet är ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig påverka känslan av livskvalitet.

Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas på många olika sätt, exempelvis genom oro, Frustration, känsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta påverkas våra värderingar och referenser, något vi kanske inte uppfattar förrän vi återvänder till hemlandet och inser att vi blivit främlingar. Det är lätt att tro att det inte innebär några problem att återkomma hem igen. Många faktorer hinner dock förändras under tiden expatrien är borta, kanske mestadels småsaker vilka kvarvarande människor inte ens lägger märke till.

Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt.

Introduction: Frequent attenders is a term used in health care services that define a person attending a health care setting more than four times during a 12 month period. Recently published research concerning frequent attenders in pediatric emergency departments describes their reasons for attending a health care service or characteristics of these individuals but lacks a qualitative approach exploring their experiences. There is a need of these experiences to be shared so that health care personnel caring for this group may gain a greater understanding of their needs and expectations.Aim: The aim of this study is to describe how parents of children defined as frequent attenders experience the care received at a pediatric emergency department.Method: Qualitative approach with semi-structured interviews. A pilot study of four interviews was conducted to test the method. Sampling consisted of parents of children defined as frequent attenders and that were not diagnosed with a chronic illness.

The horse has been domesticated for several thousand years. It has gone from being used primarily for food and transportation, to become one of the most popular pets in Sweden. With over 150,000 practitioners, horseback riding is one of the biggest sports in Sweden and there is a variety of specializations to choose from. One orientation is western riding which is a broad sport with several disciplines where most originate in cattle work and other ranch tasks. Western riding is a growing sport in Sweden with an increasing number of practitioners and with many different organizations and associations, it is important that the correct knowledge of the equipment used is disseminated. Artificial aids are available in a variety of designs and the most common variants used by western riders in Sweden is draw reins or some forms of martingale.

The purpose of our report was to analyze the effects of youth drug abuse on the families concerned. Youth drug abuse made us wonder about the effects on the family as a whole, of those involved with drug abuse. To answer this question, we decided to employ an empiric study in the form of interviews with four teenagers, five parents and four drug counselors. Because our intent was to understand rather than try to measure the problems involved, we decided on a qualitative method. Our method built upon semi-structured interviews using open questions, where the interviewees were free to express their own thoughts and opinions.

Bakgrund: Internationell forskning visar att det från vårdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper såsom att de är aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvårdnad av dessa patientgrupper har lägre status än omvårdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gällande hur det ser ut i en svensk kontext har däremot inte identifierats och således existerar här en kunskapslucka.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn på patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvårdnad.Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den självvalda kontaktlösheten, Den hämmande vårdmiljön, Människan som helhet, Den individreducerande vårdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvårdnad har en humanistisk människosyn som grund för omvårdnad av patienter med missbruksproblem.

Björklund, C & Du Rietz, C. Omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. En intervjustudie: Sjuksköterskors upplevelse om påverkan på omvårdnadskvalité. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011 Bakgrund: Patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke är en stor patientgrupp som är i behov av god omvårdnad för att förbättra patienternas återhämtningsprocess då de annars har en ökad risk för depression och dödlighet jämfört med de strokepatienter utan kommunikationssvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. Metod: Empirisk intervjustudie med sex informanter från avdelningar av neurologisk art på ett sjukhus i södra Sverige, med induktiv metodologisk ansats.

Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att bevara välbefinnandet hos personer med demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.