Att få beskedet att ens barn kommer att dö är en mardröm för alla föräldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förälder upplever en sådan situation kan bero på olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till någon döende har man krav på sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters påfrestningar. Vanliga påfrestningar är känslan av maktlöshet, Fruktan, ilska och sorg.

Utlänningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirättslig. Sedermera har lagstiftningen fått ännu ett ändamål, nämligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL är tillämplig på envar, som inte är svensk medborgare och således även på statslösa. Den svenska UtlL vill dock så långt som möjligt tillförsäkra utlänningar en rätt att komma in i landet och vistas här. Lagen anger bl.a.

Uppsatsen avhandlar Rapid Dominance genom Shock and Awe. En teori utvecklad av författarna Ullman och Wade som publicerades i ett paper 1996. Papret vid namn Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance var ämnat att utveckla ett nytt sätt för den amerikanska militären att planera och genomföra operationer på. Efter det kalla krigets slut skulle oundvikliga förändringar av den amerikanska militärens resurser ske. För att hantera denna förändring ville författarna utveckla ett koncept som skulle kunna fungera som en doktrin i framtiden.

Ungefär var tredje person i Sverige kommer under sin livstid få diagnosen cancer. Det innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsplats behöver ha kunskap om dessa patienter. Att få en cancerdiagnos innebär att känna ett hot mot existensen och vanliga reaktioner är känslor som ångest och stress. Tillsammans med Fruktan för döden uppkommer också känslor av chock, sorg, vrede och förtvivlan men också rädsla och oro inför framtiden och behandlingen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelse av tiden mellan primärdiagnos och behandling.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en Fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrån andra världskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitära staterna och Sveriges nordiska grannländer. Tidningen har kategoriserats efter sin hållning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrån konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motståndare som inte tar hänsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har även placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frågor har använts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen på andra världskriget och krig i stort? 2: Vad var synen på andra världskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsåtgärder och deras eventuella rättigheter till sina landområden i förhållande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 där de artiklar som haft anknytning till kriget och världsläget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervägande var en radikalpacifistisk tidning.

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.