Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..

Enligt vår erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förståelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett ämnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lärande kunna främjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förståelsen hur åsikter och erfarenheter påverkar förutsättningar för ämnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i både kvalitativ och kvantitativ form.

Vårt examensarbete heter ?Det är inte bara det att vi sätter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollärares intentioner med att arbeta med musik. Titeln är tagen från intervjun med förskolläraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollärares intentioner har vi inte hittat, men däremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter på inlärningsförmågan. Sex förskollärare har deltagit frivilligt i vår undersökning. Metoden vi använt är intervjuer, men vi observerande även en musikstund med varje förskollärare. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka intentioner förskollärare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att främja barns utveckling. Frågeställningarna vi utgått från är som följer: Hur arbetar de utvalda förskollärarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssätt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollärarnas arbetssätt beroende på språkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollärarna sina val av sånger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollärarna har någon slags underliggande mening i såväl sångval som övrig planering av musikstunden.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Both authors of this study have been involved in the School of Business at Umeå University Student Association (HHUS) and is due this discovery deficiencies and problems within the association. The pressure to engage in HHUS is compared with other financial organizations around the country very low. This led us to consider why this is the case. From experience we know that communication between the association and its members are not functioning optimally. Communication itself is essential for motivating students and for that motivation should be high for the students to experience good quality on the engagement. The purpose of this study is to identify lines of communication and motivational factors that affect students who are members of HHUS to get involved or not.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag..

Inom både skatterätten och redovisningsrätten finns begreppen pågående arbete och forskning och utveckling. Pågående arbete är uppdrag som ett företag utför för en annan persons räkning som är oavslutade vid räkenskapsårets utgång. De båda begreppen regleras olika både i skatterätten och i redovisningsrätten, varför gränsdragningen mellan forskning och utveckling och pågående arbete får betydelse för företag som arbetar på uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den här uppsatsen är främst att analysera gränsdragningen mellan de skatterättsliga reglerna om forskning och utveckling och pågående arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterättslig gråzon inom vilken ett företag har möjlighet att välja om de vill hänföra en utgift till pågående arbete eller till forskning och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.