Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt sätt att redovisa på och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan använda sig av. En hållbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. Dagens miljötänkande och jordens temperaturförändring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter ställer högre krav på företag än vad de gjort tidigare. Högre krav innebär att företag bör ha en hållbarhetsredovisning där de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete. En undran som uppstod var om hållbarhetsredovisningen har ett vidare ändamål än att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavården är familjehemsplaceringar av barn. Det är kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det är vidare samhällets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrån en otrygg, bristfällig tillvaro och får god vård i familjehemmet. Socialnämnden beslutar om vården som antingen sker frivilligt med stöd av Socialtjänstlagen, eller med tvång med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med uppsatsen är att förklara vad begreppet rättssäkerhet innebär, både utifrån en allmän definition och mer specifikt vid socialnämndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar människor till ideellt arbete och då särskilt volontärerna på Aeroseum, och att komma fram till vad som är drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbättringar och riktlinjer över hur arbetet med volontärerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta använde jag mig av dessa frågeställningar: 1.Vad motiverar människor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontärernas arbetssituation ut? 3.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.

Bakgrund: Idag finns det en uppsjö av informationskällor med kost- och hälsobudskap som man utsätts för både frivilligt och ofrivilligt. Det finns också många olika åsikter gällande vilken kost som är bra och mindre bra för kroppen och hälsan. Studier har visat att bland annat statliga myndigheter, media och förebilder kan påverka inställningen till intag av vissa komponenter i kosten. Det är en intressant fråga vad man anser vara en pålitlig källa till kostinformation och vilka av dessa som används mest.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka de mest använda källorna till kostinformation är samt hur deras trovärdighet upplevs av individer som tränar på gym i åldern 18-28 år.Metod: En kvantitativ enkätstudie med 123 deltagare genomfördes. Enkäten innehöll ett attitydformulär om hur man ställer sig till olika källor om kostinformation.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest.

Syfte Denna studie har som syfte att undersöka huruvida dramapedagogiska metoder kan användas för att berika skådespelarnas konstnärliga och personliga utveckling under det förberedande arbetet inför en teaterföreställning. Metod För att öka reliabiliteten i materialet genom så kallad metodtriangulering, har vi valt att använda oss av två metoder för datainsamling; aktionsforskning och kvalitativ gruppintervju. Aktionsforskningen har följt modellen; planering, genomförande, observation och ny planering. Den kvalitativa gruppintervjun har utgått från semistrukturerade frågor som anpassat efter informanternas svar. Undersökningsgruppen har bestått av sju skådespelare i åldrarna 20-37 år, från den nystartade amatörteatergruppen Partisanteatern, varav fem har deltagit i gruppintervjun.

Kors förflyttningar mellan foderavdelning, liggavdelning och mjölkningsenhet (ME) i stall med automatiserad mjölkning (AMS) kallas kotrafik. Det finns i huvudsak fri, styrd och selektiv kotrafik. Mjölkproducenter med AMS eller med automatiserad mjölkningskarusell (AMR) är beroende av att kor frivilligt besöker ME tillräckligt ofta för att hålla upp mjölkningsfrekvensen och hålla ned antalet kor som, av stallpersonal, behöver hämtas till mjölkning. Detta kan åstadkommas genom att med olika metoder stimulera kotrafiken till ME. Då kotrafik planeras är det viktigt att ta hänsyn till att kor är flockdjur med rangordning, då det visat sig att kor av låg rang ofta spenderar längre tid med att vänta och köa framför ME än kor av hög rang.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren.