Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas.Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning.Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team.

Bakgrund: De hälsofrämjande insatser som görs mot barnfetma idag är inte tillräckligt effek-tiva. Den nyligen framtagna utbildningen i samtalsmetodik Vuxendialog i kombination med Familjeverkstan, riktar sig till så väl barnen som deras föräldrar. Målet är att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal i Vuxendialog så att de på ett bra sätt kan stötta och hjälpa föräldrar som har barn med fetma.Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar kring utbildningen Vuxendialog hos utvald hälso- och sjukvårdspersonal som genomgått utbildningen.Metod och urval: Åtta hälso- och sjukvårdspersonal som har fått utbildningen deltar i studien. Basen för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Frågorna utgår från en intervjuguide och analyseras genom tematisk analys.Resultat: Åtta teman utvinnes ifrån intervjuerna, dessa är verktyg, användbarhet, bemötande, utbildningens uppbyggnad, reflektion/upplevelse, utmaningar och Frivillighet.Personalen upplever att utbildningen i sin helhet är bra uppbyggd med relevanta delar.

Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält.Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna.Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och Frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård. Resultat och analys har uppdelats i tre teman: 1)      Synpunkter på vården,2)      Upprätthållande av missbruksfrihet3)      Social tillhörighet och förändring. Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården.

Det finns idag ett antal organisationer som arbetar med att hjälpa papperslösa, både på personlig nivå genom att ordna med bostad, mat, kläder och andra livsnödvändigheter, men också på en strukturell nivå genom att lyfta frågan till debatt och skapa opinion. Tidigare forskning har i mångt och mycket studerat papperslösas situationer och svårigheter, men få har fokuserat på hjälparen som ofta hamnar i utsatt position där det dels kan finnas en stor vilja samt en stark ansvarskänsla gentemot den papperslösa.Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en bild av engagemanget för papperslösa från de som engagerar sig.Empirin består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som är engagerade i arbete med papperslösa. Analysen har skett med inspiration av grounded theory genom teorigenerering samt ett induktivt förhållningssätt.Teorin som har skapats i studien visar att de intervjuade som arbetar med papperslösa drivs av ett medmänskligt engagemang och önskan om en politisk förändring. Det är den politiska förändringen som är huvudändamålet i frågan då engagemanget är knutet till specifika individer påverkade av en specifik politisk situation. Intervjupersonerna ser sitt arbete som något de skulle ha mycket svårt att välja bort.

Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ?Klinisk bibliotekarie?, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete.Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ?Klinisk bibliotekarie?.Metod: Studien har en kvalitativ design.

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd Frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, Frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts.

I denna uppsats behandlar jag den rättsliga regleringen som omgärdar kroppsbesiktning och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra denna åtgärd med tvång. Vidare behandlas frågan huruvida kroppsbesiktning får genomföras med stöd av ett samtycke från den enskilde. Det föreligger ett oklart rättsläge i denna fråga och syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av ett samtycke från den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rättsliga konsekvenser får det att den enskilde lämnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frågan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de åsikter som framförts i frågan samt mina egna uppfattningar.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ?Corporate Social Responsibility? (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på Frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Uppsatsen behandlar socialtjänstlagens ekonomiska bistånd och dess villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav som kan ställas på en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnämnd. Vidare besvaras den omvända frågan; vilka krav som inte kan göras gällande gentemot den biståndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på rättsfall från Regeringsrätten och till viss del även kammarrätterna. Socialtjänstens insatser skall bygga på principerna om Frivillighet, självbestämmande och integritet.