The right kind of democracy ? an ideology analysis of school literatures description of the term democracy.Writers: Fredrik Hedlund & Mattias AhlqvistDemocracy is today a word and a concept that in many ways is taken for granted and almost never is reflected on. The concept democracy is also considered as an essential issue in the swedish school system, both regarding the way the education should be managed and also as a part of the students democratic schooling ? all according to the comprehensive document Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94).The main purpose of this paper is to investigate how swedish literature in political and social science talks about and looks upon democracy ? what do the books say it means?The materials we have chosen for this report are the books Zigma and Forum. As metod we are using a textual ideology analysis in which we have created three dimensions ? meaning/associations, criticism of democracy, and demos/citizenship.

I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö.

Gräsrotsorganisationer, även kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har på senare år inte bara riktat uppmärksamhet mot multinationella företag, utan även den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhällsdebatt att etiskt ansvar berör även offentlig upphandling. En lagändring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hänsyn i upphandlingar. Inom privat näringsliv är etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som är ett frivilligt åtagande. Etisk upphandling går ut på att krav ställs på leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som främjar mänskliga rättigheter i arbetslivet.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter.Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform.Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie.

BAKGRUND OCH PROBLEMFrån och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprätta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter får värdera dessa till verkligt värde eller anskaffningsvärde, somdet tidigare var värderades dem till anskaffningsvärde. Standarden säger att även om ettföretag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde måste delämna upplysningar om det verkliga värdet. De val som företagen får genom standardenär många och ger företagen möjlighet att värdera sina fastigheter själva eller genom attanvända sig av externa värderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt får välja att värdera själva eller använda sig avexterna värderare, vilket kan leda till att företagen värderar sina förvaltningsfastigheter påolika sätt. Beroende på vilket val företagen gör kommer resultaträkningen och indirektbalansräkningen påverkas olika mellan företagen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen.Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag.Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet.Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör..

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lärarnas uppfattningar om simundervisning. Under vår idrottsutbildning idrott och hälsa på Lärarhögskolan i Stockholm växte intresset inom simundervisning. Vi insåg hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvärdering visar på att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fått MVG i ämnet idrott och hälsa inte är simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsättningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslärarna uppfattar deras resurser i form av tillgång till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna får stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för ämnet idrott och hälsa.

Bestånden av flera hundra djurarter i det vilda minskar årligen. I djurparker jorden runt pågår projekt för att bevara många av dem. Trots lång erfarenhet av att hålla vilda djur i fångenskap är det svårt att få dem att reproducera sig för att skapa hållbara bestånd. Många avkommor överges av sina föräldrar och fostras sedan av personal eller andra frivilliga. Mänsklig fostran verkar i många fall även ligga till grunden för fortsatta reproduktionsproblem i nästa generation.

Ett fenomen som blivit allt vanligare på senare år är instiftandet av ?bounties?. Med ?bounties? menas att en belöning utfästs i form av ekonomisk kompensation till den person eller de personer som utför utvecklingsarbete inom fri och öppen programvara (F/OSS). Syftet med undersökningen är att studera upplevelser och känslor kringanvändningen av ?bounties? från ett utvecklarperspektiv.

Arbetsterapeuter som arbetar med patienten i det egna hemmet inom ett större geografisktarbetsområde benämns ofta distriktsarbetsterapeuter (DAT). De har ett holistiskt perspektivoch skapar förutsättningar för patienten att kunna vara så aktiv och självständig som möjligt isitt vardagliga liv utifrån patientens vilja, önskemål och funktions- och aktivitetsförmåga.Patientens hemmiljö är också distriktsarbetsterapeuternas och övrig berörd personalsarbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen ska förändringar i hemmet ske i samråd med patienten dådet är patienten som bestämmer i sitt eget hem. Detta kan ibland innebära att det inte är enkeltatt skapa en god arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökadistriktsarbetsterapeuters upplevelse av sin arbetsmiljö generellt och arbetsmiljön i patientenshem.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Vad handlar regeringsuppdrag Frivillig återvandring om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s.