Enligt 4 kapitlet 1 § SocialtjÀnstlagen (SoL) har den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ. BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Den enskilde ska sÄledes inte sjÀlv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stÄ till arbetsmarknadens förfogande för att erhÄlla försörjningsstöd.

Syfte: Reglerna angÄende revisionsplikten för smÄ företag i Sverige Àr sedan Är 2010 förÀndrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida grÀnsvÀrdena i Sverige bör Àndras eller inte och dÀrför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt Àmne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angÄende revisionsplikt (nettoomsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda) Àr lÀmpliga och tillrÀckliga för att mÀta fördelarna med revision för smÄ företag. Studien syftar Àven till att undersöka olika faktorer som kan komma att pÄverka valet av frivillig revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som Àr grundade pÄ tidigare forskning har vi dÀrefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrÄn vÄrt empiriska material.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Despite the fact that the issue has been discussed for several decades, there are still no rules in Sweden mandating political parties and candidates to disclose received donations. Because of this lack of transparency, Sweden is not fulfilling some of its international obligations and has fallen behind in the international trend to increase the transparency of election campaign finance. The lack of disclosure rules in Sweden has led to extensive criticism, most notably from the Council of EuropeÂŽs group of states against corruption, Greco, who criticized Sweden in light of the guidelines on the subject from the Council of Europe. At this writing, a new proposal for disclosure rules is being prepared at the Department of Justice, DoJ. The proposal is to be presented in spring 2013.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: VĂ„r intention med denna uppsats Ă€r att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle sĂ„ vara fallet Ă€mnar vi kartlĂ€gga pĂ„ vilket sĂ€tt detta görs. Slutligen Ă€r vĂ„r förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i nĂ„gra förslag pĂ„ omrĂ„den dĂ€r ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. VĂ„rt syfte utmynnar sĂ„ledes i följande frĂ„gestĂ€llningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vĂ„rdandet av relationer i dagslĂ€get?, pĂ„ vilket sĂ€tt kan service management tillĂ€mpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmĂ€nna arbetssĂ€tt inom ideella organisationer och vad beror de pĂ„? Metod: För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi framförallt anvĂ€nt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta Ă€mnesomrĂ„den, sĂ„som NGO, bistĂ„nd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Intentionen med det hÀr arbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet Àr att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som gÄr att finna i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har Àven undersökt lÀromedel i nÀmnda Àmnen för att se vilket utrymme de lÀmnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som anvÀnts i arbetet tar sin utgÄngspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger pÄ syftesrelaterade lÀsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger pÄ in- respektive utlÀsningar för att belysa vÄra forskningsfrÄgor. InlÀsning innebÀr att texten förstÄs pÄ dess egna villkor i dess egna perspektiv.

Syftet med studien Àr att studera normala variationer i suralisnervens anatomi och utifrÄn detfaststÀlla lÀmpligaste metoden för neurografi i kliniskt bruk. Vidare vill jag genom studien fÄsvar pÄ hur Älder och kroppslÀngd pÄverkar suralis sensoriska nerv aktion potential (SNAP)amplituden hos mÀn och kvinnor, hur stimuleringslokationen pÄverka mÀtvÀrdena föramplitud och fortledningshastighet samt hur temperaturen pÄverkar fortledningshastigheten.Suralisnerven (SN) Àr den mest studerande sensoriska nerven i nedre extremiteterna hospatienter med perifer neuropati. Nervledningsstudier av SN Àr ett viktigt diagnostiskt verktygvid bÄde axonal och demyeliniserande form av neuropatier. Det finns en stor spridning avnormalvÀrdena för SN eftersom den pÄverkas av olika parameter som Älder, kroppslÀngd ochhudtemperatur. SN Àr dessutom kÀnd för sin anatomiska variation som gör att resultatetfeltolkas pÄ grund av minskad eller frÄnvarande (SNAP).Fyrtio friska frivilliga personer deltog i studien.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av psykossjukdomar. Bristande följsamhet till lÀkemedelsbehandlingen Àr dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter Äterinsjuknar i psykos och behöver vÄrdas inom slutenvÄrd. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vÄrdas inom sluten psykiatrisk psykosvÄrd uppfattar lÀkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med lÀkemedelsadministrering har betydelse för deras instÀllning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

Syftet med studien har varit att undersöka en specifik fÀltgrupps profession, genom att kartlÀgga fÀltsekreterarnas arbetsuppgifter samt belysa vilken betydelse det uppsökande arbetet kan ha för ungdomar i den aktuella kommunen. Tonvikten har legat pÄ att undersöka hur kommunikationen och relationen ser ut mellan fÀltsekreterarna och ungdomarna i deras mÄlgrupp. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av deltagande observation som metod. VÄra övriga frÄgestÀllningar har utforskats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer utförda med bÄde fÀltsekreterare och ungdomar. Materialet har analyserats med hjÀlp av kommunikations- och relationsteori men Àven utifrÄn ett socialpedagogiskt perspektiv.Resultat som framkommit genom studien Àr att fÀltsekreterarna ser pÄ sitt arbete som viktigt och varierande.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.