Titel:Frivillig revision ? Påverkande faktorer hos företaget och företagsledaren Författare: Linda Borg och Sofia Johansson Handledare: Jan Svanberg Datum: Juni 2014 Utbildningsnivå: Kandidatuppsats, ekonomprogrammet - inriktning redovisning Språk: SvenskaÅr 1895 blev det lagstadgat för svenska aktiebolag att använda sig av revision vilket pågick under en lång tid. När sedan Sverige gick med i EU har flertalet länder slopat revisionsplikten och efter diskussioner ledde det även till att Sverige föll in i samma spår och revisionsplikten slopades i november 2010 dock med lägre gränsvärden än EU:s rekommendationerDå detta är ett relativt nytt område i den svenska historian så finns det bristfälligt med studier gjorda men däremot finns det liknande studier gjorda i t ex Storbritannien och Danmark där revisionsplikten slopades tidigare där en av den största diskussionspunkten har varit den minskade kostnaden slopad revisionsplikt medför för företagen. Dock påpekar Bolagsverket att de förutspår en försämrad kvalité på företagens årsredovisningar och förseningar gällande att få in årsredovisningarna i tidSyftet med denna studie var att kartlägga hur småföretagens beslut om externa redovisningstjänster påverkas utifrån faktorer rörande företaget och företagsledarenData samlades in genom en elektronisk enkät där vi fick användbara svar från 63 respondenter. Enkätfrågorna rörde företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster och dessa svar har sedan fungerat som grund för denna studie.Resultatet i vår studie gav oss inget större samband mellan faktorer hos företaget och företagsledaren och dess användande av redovisnings- och revisionstjänster.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns Frivillig information. Omfattning och val av vilken Frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar Frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar Frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan Frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en Frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan Frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar Frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om Frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på Frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Denna uppsats handlar om Frivillig barnfrihet, där det övergripande syftet är att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en självklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sätt att leva och förhålla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill på så sätt öppna för reflektion kring normer och värderingar. De frågeställningar vi använt oss av är: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende på deras val? Hur ser kvinnorna på kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

CSR är Frivilliga åtaganden och handlar om hur man ser sig själv som en aktör i samhället. Definitionen kring CSR har länge diskuterats runt om i världen och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven är tvetydliga och det finns många olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sätt att öka tydligheten är att använda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem är en annan möjlighet att förbättra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på Frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med arbetet är att förstå vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lärare på hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det är en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett Frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett Frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ?mindre? byrå.

Frågeställning:        ? Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när Frivillig revision råder? ? Kommer den Frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den Frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om Frivillig revision råder.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på Frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive Frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor.

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda som valdes för Frivillig revision är emellertid mycket lägre än de maximala som tillåts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre år innan regeringen uttalade sig om vad som ska hända härnäst med revisionsplikten, alltså om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti år 2013 meddelade regeringen att en ny utredning är beställd, den ska utvärdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lättnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den här studien uppdaterar kunskapen kring inställningen till revision.