Sökresultat:
490 Uppsatser om Frivillig vćrd - Sida 13 av 33
EfterfrÄgan pÄ revisionsersÀttande tjÀnster vid ett avskaffande av revisionsplikten
FrÄgan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat Àmne i Sverige och i de övriga nordiska lÀnderna. Enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv Àr revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. MedlemslÀnderna har dock rÀtt att undanta mindre aktiebolag frÄn kravet pÄ att deras rÀkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemslÀnderna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv Äterupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de sÄ kallade mikrobolagen.
Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lÀrande - en studie genomförd pÄ tre grundskoleenheter
Sammanfattning/Abstract
Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.
Ombytliga kvinnor : Kvinnors karriÀrbyten via akademiska studier
Studien syftar till att undersöka orsakerna till kvinnors karriÀrbyten genom akademiska studier. Med undersökningen försöker vi ge ett nytt perspektiv pÄ samhÀllsvetenskaplig forskning om kvinnors karriÀrvalsprocesser. I studien anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod i syfte att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Den kvantitativa metoden med enkÀtundersökningar riktas till kvinnliga studenter vid Stockholms universitet. Den kvalitativa studien baseras pÄ intervjuer med sex respondenter frÄn enkÀtstudien.
RevisionsbyrÄernas förberedelser och Äsikter om den avskaffade revisionsplikten
Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.
DÄ kÀnner jag mig tillfreds med livet - En kvalitativ studie om vilka betydelser en trÀffpunktsverksamhet har för besökarna
Bakgrunden till min studie Àr ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till vÀlbefinnande för Àldre. I det sammanhanget blev den kommunala trÀffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse kring vÀlbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala trÀffpunkten som exempel. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur Àr trÀffpunkten organiserad?Vilka betydelser har trÀffpunkten för de Àldre och deras vÀlbefinnande?För att nÄ syftet har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer.
Samtida ideella sjÀlvidentifikationer : En förstÄelse av vittnesstöds och stödpersoners upplevelser och identifikationsprocesser under 2000- talets Sverige
Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.
Ny pÄ jobbet - en fallstudie om nyanstÀlldas förvÀntningar kopplat till rekryteringsprocessen
Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förvÀntningar hos en nyanstÀlld till sÀmre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgÄng. Vi har i vÄr undersökning sett nÀrmare pÄ vilken betydelse förvÀntningar har för den nyanstÀlldes arbetsupplevelse, dÄ vi tagit utgÄngspunkt i bland annat Vrooms förvÀntningsteori. Undersökningen har gjorts pÄ en av vÄra egna arbetsplatser, dÄ vi upplevde att mÄnga av de nyanstÀllda tidigt valde att lÀmna organisationen och vi sÄg ouppfyllda förvÀntningar som en möjlig anledning till dettaSyfte: VÄrt syfte med arbetet Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer pÄ fallföretaget, ta reda pÄ om de nyanstÀlldas förvÀntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förstÄelse för vilken betydelse annonsen och anstÀllningsintervjun har för den nyanstÀlldes förvÀntningar.Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning pÄ vÄrt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anstÀllde genom anstÀllningssamtalet fÄtt en realistisk bild av vad arbetet skulle gÄ ut pÄ.
Redovisning av humankapital : - Ăr det möjligt?
Syftet med externredovisning Ă€r att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella stĂ€llning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste Ă„rtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgĂ„ng Ă€r personalen. Problem uppstĂ„r nĂ€r dessa företag ska vĂ€rderas dĂ„ personalen inte kan tas upp som en tillgĂ„ng i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital Ă€r ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nĂ€mns i Ă
rsredovisningslagen Àr det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt Ätskillnader över Ären av rapporteringen.
Vad gör vi nÀr du inte fungerar i vÄr organisation?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag gÄr tillvÀga i situationer dÄ en medarbetare inte fungerar pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Uppsatsen utgÄr ifrÄn empiri som samlats in genom att intervjua personer med personalansvar i medelstora och stora kunskapsintensiva organisationer. Dessa verksamheters framgÄng Àr starkt kopplad till medarbetarnas prestationer och det Àr dÀrför extra viktigt att sÄdana företag har en tydlig personalidé som Àven innefattar strategier för avveckling av personal. RÄdande lagar som reglerar anstÀllningsförhÄllande Àr inte helt anpassade efter hur företagens situation ser ut idag. Kraven pÄ anstÀllningstrygghet stÄr mot kraven pÄ arbetskraftens rörlighet.
SLOPAD REVISIONSPLIKT : ? faktorer som pĂ„verkar smĂ„företagaren i valet av fortsatt revision BEHOV ? RELATION ? KONTAKT - VĂRDE
Studiens syfte Ă€r att förklara hur smĂ„företagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnĂ€ra tjĂ€nster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor smĂ„företagaren har idag pĂ„verkar framtida beslut om att behĂ„lla revisionen nĂ€r revisionsplikten slopas. Studien bygger pĂ„ tidigare forskning över nyttan med revision i smĂ„företag. Samt behov ? och relationsattribut som pĂ„verkar valet av fortsatt revision. I studien anvĂ€nds en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, dĂ€r empirin insamlats via en enkĂ€tundersökning till 180 smĂ„ Ă€garledda aktiebolag inom Ăstersunds Kommun.
Lek Àr inte pÄ riktigt-men bör tas pÄ allvar.
I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.
Ny pÄ jobbet En fallstudie om nyanstÀlldas förvÀntningar kopplat till rekryteringsprocessen
Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förvÀntningar hos en nyanstÀlld till sÀmre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgÄng. Vi har i vÄr undersökning sett nÀrmare pÄ vilken betydelse förvÀntningar har för den nyanstÀlldes arbetsupplevelse, dÄ vi tagit utgÄngspunkt i bland annat Vrooms förvÀntningsteori. Undersökningen har gjorts pÄ en av vÄra egna arbetsplatser, dÄ vi upplevde att mÄnga av de nyanstÀllda tidigt valde att lÀmna organisationen och vi sÄg ouppfyllda förvÀntningar som en möjlig anledning till detta
Syfte: VÄrt syfte med arbetet Àr att genom ett begrÀnsat antal intervjuer pÄ fallföretaget, ta reda pÄ om de nyanstÀlldas förvÀntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förstÄelse för vilken betydelse annonsen och anstÀllningsintervjun har för den nyanstÀlldes förvÀntningar.
Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning pÄ vÄrt fallföretag.
Resultat: Vi kom i studien fram till att den anstÀllde genom anstÀllningssamtalet fÄtt en realistisk bild av vad arbetet skulle gÄ ut pÄ.
Revisionsplikt i mikroföretag - ur företagarnas perspektiv
SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, Är 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprÀtta en Ärsredovisning med balans ? och resultatrÀkning, noter samt en förvaltningsberÀttelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets Ärsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjÀrde bolagsdirektiv har medlemslÀnderna möjlighet att undanta smÄ aktiebolag frÄn revisionsplikten och detta utnyttjas av alla lÀnder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angÄende revisionsplikt i mikroföretag, det vill sÀga företag med mindre Àn 3 000 000 SEK i omsÀttning och fÀrre Àn tio anstÀllda, Àr den centrala frÄgan om nyttan överstiger kostnaden.
Revisionens vara eller icke vara Det Àr frÄgan?
SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012Författare: Sigge KleenTitel: Revisionens vara eller icke vara, Det Àr frÄgan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjÀlpa mindre företag med kostnadsbesparingar dÄ revisionen ansÄgs som betungande. För att inte förÀndringen skulle bli för stor för samhÀllet valde regeringen att sÀtta grÀnsvÀrdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig revision relativt lÄgt. Genom SoU 2008:32 kan utlÀsas att en trolig utveckling i EU Àr att grÀnsvÀrdena för vilka företag som fÄr undantas av revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frÄgan Àr hur de svenska företagen ser pÄ denna utveckling.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ ett klarare perspektiv pÄ hur företagsgruppen som idag omfattas av revisionsplikt men som vid en eventuell lagÀndring till EUs maximala grÀnsvÀrden inte kommer att omfattas ser pÄ revisionsplikten och revisionens roll i sin helhet. För att fÄ en helhet i huruvida företagen kan pÄverkas av att bortse frÄn revision Àr syftet ocksÄ att undersöka hur företagets intressenter skulle stÀlla sig till att företaget inte lÀngre pÄvisade en revision.AvgrÀnsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta grÀnsvÀrden och EU direktivets maximala undantag.
(Re)visionens avskaffande
NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.