Sök:

Sökresultat:

490 Uppsatser om Frivillig vćrd - Sida 12 av 33

Bankers bedömning av smÄbolag efter avskaffandet av revisionsplikten

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Friluftsplaner - en hjÀlp för friluftslivet

Friluftsplanen Àr ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten Àr frivillig och att det inte finns nÄgra bestÀmmelser om vad ett friluftsdokument ska innehÄlla. Detta arbete Àr en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehÄll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. InnehÄllet i friluftsdokumenten analyserades och jÀmfördes sinsemellan.

Avskaffad revisionsplikt : Konsekvenser pÄ kreditbedömning och Ärsredovisning vid frivillig revision

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur IFRS 3 och IAS 36 pÄverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill pÄverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet Àr Àven att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen Àr gjorda utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd pÄ data frÄn litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Sitt ner och koncentrera dig! : -hur skolpersonal bemöter elever med ADHD/ DAMP

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Bakom belönade bolag : Företagsspecifika förklaringar till frivillig information i publika företags Ärsredovisningar

Background: To maintain or increase the trust in the market, companies can disclose more voluntary information in the annual reports. According to prior research the annual report is the primary source of information for small shareholders and investors. Thus, it is of interest to investigate why companies chose to report the voluntary information inquired by this group. Purpose: We investigate some company-specific factors to decide whether these determine the extent of voluntary information, particularly inquired by small shareholders and investors, in the annual reports of listed Swedish companies. We also aim to discuss underlying causes for our result.

Besöksverksamhetens inverkan i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun

Bakgrund: MedelÄldern ökar i dagens samhÀlle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning Àr 65 Är och Àldre. BerÀkningar visar att Är 2030 kommer antalet mÀnniskor över 80 Är vara cirka 750 000. Med en sÄdan utveckling stÀlls det högre krav pÄ vad samhÀllet har att erbjuda sina Àldre. HÀr har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för Àldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har pÄ den Àldre och verksamheten i Àldreomsorgens sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Om sambandet mellan information och resultat

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om informationsmÀngden i ?VD har ordet? kan relateras till Ärets resultat före skatt och om informationsmÀngden har förÀndrats de senaste Ären. Studien syftar ocksÄ till att öka förstÄelsen för vilka trender som idag Äterfinns i den offentliga debatten, och vad som förvÀntas presenteras i Ärsredovisningarna.Med utgÄngspunkt i den offentliga debatten om Ärsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen bestÄr av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poÀng.

Avskaffande av revisionsplikten ? möjliga negativa konsekvenser för smÄföretag

Grunden till denna studie Ă€r att se om det uppstĂ„tt nĂ„gon förĂ€ndring för företag i relation till banker efter avskaffandet av revisionsplikten. Huvudpunkterna i denna uppsats behandlar lĂ„n och rĂ€ntor hos banker samt kvaliteten i Ă„rsredovisningarna frĂ„n bankernas sida.År 2006 gav Regeringen Justitiedepartementet i uppdrag att se över reglerna vad betrĂ€ffar revisionsplikten för smĂ„företag. Detta skulle komma att resultera i en utredning som lĂ€mnades in 2008 vilket innebar att revision blev frivillig för vissa företag. De nya bestĂ€mmelserna vad betrĂ€ffar revisionsplikten blev lagstadgade den 1 november 2010 och kom till att beröra ca 250 000 aktiebolag. Kriterier som skulle komma att gĂ€lla för att ha kvar revision var om bolaget under de senaste tvĂ„ rĂ€kenskapsĂ„ren uppfyllde minst tvĂ„ av dessa krav:? I medeltal fler Ă€n 3 anstĂ€llda.? Balansomslutning 1,5 miljoner kr.? NettoomsĂ€ttning 3 miljoner kr.Slutsatsen i denna studie Ă€r att det varken skett nĂ„gon förĂ€ndring i lĂ„nemöjligheter eller i rĂ€ntevillkor för företag efter avskaffandet av revisionsplikten.

BistÄndshandlÀggarnas syn pÄ sjÀlvbestÀmmande och delaktighet vid behovsbedömning

Denna studie utgÄr frÄn ett problemomrÄde och en hypotes, nÀmligen den att det inom bistÄndshandlÀggningen finns en svÄrighet dÄ det gÀller sjÀlvbestÀmmande och delaktigheten för den Àldre i bistÄndshandlÀggningen.Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggarna beaktar den Àldres sjÀlvbestÀmmande och delaktighet vid bistÄndshandlÀggningen samt vad det innebÀr för bistÄndshandlÀggaren. För att besvara syftet finns det tre frÄgestÀllningar.? Vad innebÀr sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för bistÄndshandlÀggaren vid en behovsbedömning?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres sjÀlvbestÀmmande under behovsbedömningen?? PÄ vilket sÀtt tar bistÄndshandlÀggaren hÀnsyn till den Àldres delaktighet under behovsbedömningen?Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr kvalitativ och studien bygger pÄ intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som bistÄndshandlÀggare, utifrÄn socialtjÀnstlagen med inriktning mot Àldre. Mitt resultat visar att bistÄndshandlÀggarna upplevde att sjÀlvbestÀmmande Àr, nÀr insatserna bygger pÄ en frivillig överenskommelse med den enskilde, men ocksÄ att den Àldre sjÀlv fÄr bestÀmma över sin tillvaro.

Behandlingsrelationen- : En kvalitativ studie om hur klienter med enmissbruksproblematik samt behandlare uppfattarrelationen

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvÄrd upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förÀndringsprocessen hos klienten. Studien baserades pÄ en kvalitativ metod dÀr sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrÄn begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som anvÀnts Àr empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen.

Kvinnor i KRIS : om erfarenheter av stöd frÄn frivilligt och professionellt organiserat socialt arbete

The aim of this study was to examine how women in a voluntary organization, KRIS (C.R.I.S. Criminals' Return Into Society) express their experience of help and support from voluntary and professional organized social work. This was an empirically based study with, qualitative approach. The methods of data collection were unstructured interviews and participant observation.The central question was which importance KRIS possible may have in the process of the women's return into society from involvement in crime and drug abuse. What can KRIS offer that the professional organization can't?The findings were that mutuality, mutual aid or mutual help based on shared experiences is hard to replace with support from professional organized social work.

4 kap. 2§ SocialtjÀnstlagen, varför och till vad? : en deskriptiv studie av bifall och riktlinjer.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

Upplysningskravet om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter i K3-regelverket : En dokumentstudie gÀllande rÀkenskapsÄr 2014

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter under rÀkenskapsÄret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gÀllande redovisning av informationen kring verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter Studien Àr genomförd med en kvantitativ metod dÀr en dokumentstudie anvÀnts för att studera Ärsredovisningar frÄn företag som ingÄr i studien. Resultatet i denna studie visar pÄ ett flertal faktorer som pÄverkar i vilken utstrÀckning K3-företagen vÀljer att lÀmna ytterligare upplysningar utöver vad som stÄr i K3-regelverket i noten om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter. Studien visar Àven pÄ faktorer som pÄverkar företagens val av vÀrderingsmetod vid faststÀllandet av verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom omrÄdet kan innebÀra att en undersökning görs för att ta reda pÄ vad redovisare anser om K3-regelverket i allmÀnhet och upplysningsnoten pÄ verkligt vÀrde i synnerhet. Forskning kan Àven göras gÀllande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt vÀrde per kvadratmeter. .

Försvarsmaktens professionalisering : PÄverkande faktorer för soldatrekryteringen

Inom kort stundar en av Försvarsmaktens kanske största processer sedan förĂ€ndringen mot ett insatsförsvar pĂ„börjades under 90-talet. Soldatförsörjningen övergĂ„r frĂ„n vĂ€rnplikt till en professionalisering av hela personalstyrkan och soldater skall pĂ„ frivillig bas rekryteras och anstĂ€llas för att fylla upp Försvarsmaktens insatsförband. Med grund i Bernt Öströms rapport frĂ„n 2008: Soldatförsörjning ? Redogörelse för modellerna i Danmark, NederlĂ€nderna och Spanien studeras de tvĂ„ nationerna Danmark och NederlĂ€nderna för att identifiera pĂ„verkande faktorer inom de bĂ„das soldatförsörjningssystem. De tvĂ„ nationernas försvarsmakter, samt Sveriges, beskrivs övergripande med historisk bakgrund och nulĂ€ge angĂ„ende soldatförsörjning.

Upplevd arbetstillfredsstÀllelse : - En jÀmförelse mellan heltidsanstÀllda och deltidsanstÀllda gymnasielÀrare

Abstrakt ArbetstillfredsstĂ€llelse Ă€r ett vĂ€l studerat omrĂ„de inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i upplevd arbetstillfredsstĂ€llelse mellan anstĂ€llningsgraderna heltidsanstĂ€llning och deltidsanstĂ€llning samt mellan frivillig-, ofrivillig deltidsanstĂ€llning och heltidsanstĂ€llning. Studien syftade Ă€ven till att undersöka olika bakgrundsfaktorers relation till arbetstillfredsstĂ€llelse. Studien genomfördes bland gymnasielĂ€rare i Bergs- och Östersunds kommun i JĂ€mtlands lĂ€n, med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning. Totalt deltog 91 lĂ€rare, varav 42 mĂ€n och 49 kvinnor.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->