Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way.The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it?s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze.

Inledning: Idag krävs det att alla aktiebolag i Sverige får sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har länge varit på tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag på gränsvärden har tagits fram under åren och det senaste presenterades av Näringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gällande i november 2010. Förslaget gäller för de aktiebolag som underskrider två av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anställda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nästan enbart behandlat de delar som är lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

AbstractDenna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt område och den är frivillig för företagen att upprätta. Den regleras inte av några lagar och har heller inte krav på extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. Trovärdigheten i detta sammanhang är ifrågasatt och det finns oklarheter kring vad den innebär, vilket gör det till ett intressant ämne att titta närmare på.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper som kännetecknar trovärdighet i en hållbarhetsredovisning och därmed bidra med kunskap som kan hjälpa till att öka trovärdigheten i företags hållbarhetsredovisningar.Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att utreda trovärdigheten kring den hållbarhetsredovisning som upprättas frivilligt av företagen, inte den som är obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta på grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att få olika perspektiv på trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovärdighet är öppenhet och ärlighet, vilket innebär att ge ut rätt mängd information samt redovisa både positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlätta för småföretagandet så har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrånkonkurrensskäl ska därför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader änliknande bolag i andra länder. Regeringen har valt att föreslå den högsta gränsen som EUtillåter då det gäller vilka företag som har möjlighet att välja bort revisionen. Detta innebär attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan välja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vändning som förslaget presenterar ställer frågan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

Bakgrund:Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar medhälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför dettakan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig avelementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om denobligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend isamhället.Metod:Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden förvår analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mothälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Bakgrund: Migration är ett vanligt förekommande fenomen idag vare sig den är ofrivillig eller frivillig. Mycket forskning har gjorts om den ofrivilliga flyktingmigrationen men ytterst lite forskning har fokuserat på den frivilliga migrationen, då i synnerhet gällande högutbildade individer med special kompetens. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att studera de mer rationella orsakerna till inflödet av utländsk kompetens, vilka anses vara lättare för en stat att påverka. Vidare så har vi fokuserat oss mot de individer som anses vara högutbildade eller inneha en speciell eftertraktad kompetens. Studien är också begränsad till att studera migration av högutbildad arbetskraft mellan i-länder.

När statens kostnader för sjukskrivningar kraftigt ökade från slutet av 1990-talet till början på 2000-talet uppstod en diskussion om eventuella åtgärder för att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Tillföljd av detta utvecklades hälsobokslut som ett medel för att belysa sambandet mellan medarbetareshälsa och dess ekonomiska konsekvenser. Det är ett faktum att en medarbetare som blir sjuk ellerskadas i arbetet kostar pengar för företaget, samhället och individen själv. Genom att synliggörakostnaderna av ohälsa och vinsterna av hälsa är hälsobokslutet avsett att få arbetsgivare att agera fören bättre hälsa hos personalen.Hälsobokslut ses som en förenklad variant av den komplexa personalekonomiska redovisningen, ochproduceras på frivillig basis i företag. Det kritiseras för att vara komplicerat och inte tillföra någraförändringar i arbetslivet trots dess påstådda användbarhet.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka bakomliggande skäl som finns till implementering avhälsobokslut samt vilka funktioner det kan ha i praktiken, i de företag som studien undersökt.Studiens resultat visar att de undersökta företagen redan jobbade framgångrikt med hälsofrågor och attde med hälsobokslut såg ett verktyg att belysa och strukturera det befintliga hälsoarbetet.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter på sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfråga är ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att ämnet undersöks är att det inteär konflikter i sig som är ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag då anställda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten är därmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstått på deras arbetsplatser.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet.

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 för att erbjuda ekonomisk rehabilitering för privatpersoner samtidigt som borgenären skall främjas. Syftet med studien är att utreda eventuella faktorer, som enskilt eller i kombination, med hög sannolikhet leder till bedömningen att kvalificerad insolvens föreligger och om så är fallet, huruvida det dessutom är skäligt att bevilja skuldsanering. En sådan bedömning görs alltid från fall till fall, men vissa likheter hos fallen bör ge liknande utfall eller mönster, annars saknas sannolikt en viktig systematik och objektivitet i bedömningen. Studien berör endast förhållanden i Östergötlands län. Kronofogdemyndigheten (KFM) i Norrköping besöktes och beslut som tagits i enskilda fall studerades, dvs.

Syfte: Marknadens spelregler förändras ständigt. Förslaget om slopad revisionsplikt kommer att innebära stora förändringar för redovisningsbranschen, framför allt när det kommer till vem som vinner slaget om kunderna. I rollen som redovisningskonsult ingår inte enbart bokslut, deklarationer och siffror. Det innefattar även stor portion med service, bemötande och kommunikation. Syftet med denna uppsats är i första hand att identifiera betydande faktorer som är viktiga för att utveckla långsiktiga kundrelationer och undersöka hur Redovisningshuset i Hudiksvall AB använder sig av dessa.