Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

Bakgrund och problem: Dagens redovisning har allt mer utvecklats till ett informationssystem ochföretagen förväntas att, förutom den lagstadgade informationen, lämna ytterligare ochkompletterande frivillig information. Årsredovisningen är det mest heltäckande dokumentet överföretags verksamhet som finns tillgängligt för allmänheten och får därför anses som det huvudsakligaupplysningsverktyget. Problemet idag är inte att företag utesluter information av frivillig karaktärutan snarare att den information som lämnas riskerar att bli allt för omfattande och många gångersvårtolkad. Då utvecklingen går mot en alltmer innehållsrik informationsgivning är det av stor vikt attrapporterna är tillförlitliga och relevanta.Syfte: Studien syftar till att visa hur den frivilliga informationen har förändrats i årsredovisningenöver tid och att analysera denna förändring med avseende på användbarheten för företagensintressenter. Rapporten syftar vidare till att belysa områden som företaget anser vara så viktiga att detas upp i årsredovisningen samt att se hur de olika områdena behandlats över tid.Avgränsningar: Frivillig information kan erhållas från en mängd olika källor.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Växjö kommun ingick år 1998-2000 i ett projekt för att tydliggöra roller och gränsdragningar mellan frivilligorganisationer och kommunen. Detta utmynnade i ett kommunfullmäktige-beslut om att inrätta en frivilligcentral som blev en Volontärbyrå 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att analysera olika aktörers syn på roller och gränsdragningar mellan frivilliga insatser och offentlig verksamhet. Våra frågeställningar handlar om hur olika aktörer nu uppfattar frivilligorganisationernas roller i förhållande till kommunen och hur gräns-dragningen hanteras.Vi har gjort en kvalitativ hermeneutisk studie med abduktiv ansats eftersom vi utgår från empiriska data men samtidigt tolkar och analyserar utifrån teori och tidigare forskning om frivilligorganisationers roller och gränsdragning. Vi utgår från Erik Blennbergers roll-kategorisering: avantgarde, komplement, alternativ och ersättare.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, där det övergripande syftet är att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en självklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sätt att leva och förhålla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill på så sätt öppna för reflektion kring normer och värderingar. De frågeställningar vi använt oss av är: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende på deras val? Hur ser kvinnorna på kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.

CSR är frivilliga åtaganden och handlar om hur man ser sig själv som en aktör i samhället. Definitionen kring CSR har länge diskuterats runt om i världen och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven är tvetydliga och det finns många olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sätt att öka tydligheten är att använda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem är en annan möjlighet att förbättra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt.

Purpose: The purpose with this study is to see what the small limited companiesprefer of the alternatives to the statutory audit that has been created inthe others EU-countries. These alternatives can be current in Sweden tomaintain the credibility.Method: Quantitative procedure.Conclusions: By the result to judge from the small limited companies prefer the alternativeto the statutory audit where they do not need to hire further helpto complete the audit. That is probably why the bookkeeping agency hasbeen chosen to give a guarantee for quality endorsement..