De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Föreliggande uppsats innehÄller en undersökning av styrsystemsrapportering i svenska börsbolags Ärsredovisningar.Undersökningen Àr frÀmst inriktad pÄ förekomst och omfattning av styrsystemsrapportering. Tillika vad som rapporteras.För genomförandet av undersökningen har en metod, för undersökning av styrsystemsrapportering i Ärsredovisningar, framarbetats och anvÀnts.Resultatet av undersökningen visar att förekomsten av styrsystesrapporteringen ökat avsevÀrt under 1990-talet. Men det Àr fortfarande en majoritet av de undersökta företagen som inte rapporterar alls om sina styrsystem i Ärsredovisningen.Resultatet av undersökningen diskuteras utifrÄn ett intressent perspektiv.Resultatet förklaras frÀmst ett ökat krav pÄ framtidsinriktad information frÄn Ärsredovisningarnas professionella anvÀndare..

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att vÀlja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar detta val och jÀmföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvantitativ metod i formen enkÀt som skickades till 364 smÄ aktiebolag inomvSödermanlands lÀn.

Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin. Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvÀrlden och modellen ska enligt föresprÄkarna skÀnka en transparent bild över hur företagen sammanlÀnkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsÀttningsgrad, Àgarkoncentration och bransch) som kan pÄverka valet att tillÀmpa IR-principer. Vidare undersöks om mÀngden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillÀmpar IR och övriga. Fokus ligger pÄ social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehÄllsanalys av 67 Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har anvÀnts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mÀngden integrerad miljö- och social information i Ärsredovisningarna.

Den 1 november 2010 trÀdde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de smÄ företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten mÄste de uppfylla tvÄ av dessa tre krav:? Högst tre anstÀllda.? En balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer Àn 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen vÀljer 76 procent att inte ha nÄgon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, Àr det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse och beskriva smÄ nystartade aktiebolags skÀl till att vÀlja en frivillig revision och pÄ sÄ sÀtt lÄta sig bli frivilligt granskad.

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

Frivillig enkelhet Àr en livsstil/rörelse som tar avstÄnd frÄn cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhÀngarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till sjÀlvförverkligande, förestÄende miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förstÄelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och vÀlbefinnande utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgÄngspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrÄn Bourdieu (1984) och vÀrderingar utifrÄn Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-vÀrderingsmodell anvÀndes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av Ätta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och vÀlbefinnande gÄr att kombinera.

Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utslÀppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenÀrer, i syfte att hantera dessa utslÀpp. VÄrt syfte Àr att analysera flygresenÀrers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöomrÄdet mellan flygbolag och flygresenÀrer. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersÀkning bland 300 flygresenÀrer och pÄ tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrÄn teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

I januari 2012 Ă€ndrades rekvisitet frivillig till pĂ„ eget initiativ för rĂ€ttelse av oriktig uppgift i samband med skatteförfarandelagens införande. Enligt förarbetena ska detta förstĂ„s som en utvidgning som möjliggör rĂ€ttelse Ă€ven efter Skatteverkets information om generell kontroll. Ändringen har vidtagits eftersom information i media om kontrollaktionerna utgör ett effektivt kontrollmedel och förmĂ„r fler rĂ€ttelser. LagĂ€ndringen Ă€r dock kortfattad och mĂ„nga tolkningar Ă„terstĂ„r att göras av rĂ€ttstillĂ€mparen avseende nĂ€r möjligheten till rĂ€ttelse Ă€r förtagen. Jag anser att rĂ€ttelsen utvidgats som en följd av informationsutbytesavtalen och Skatteverkets agerande med anledning av dem.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i Äldern 40 till 74 Är regelbundet till mammografi som hÀlsokontroll. Undersökningen Àr frivillig och syftet Àr att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett vÀlgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hÀlsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver bÄde för- och nackdelar med mammografi som hÀlsokontroll Àr dÀrför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehÄllet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hÀlsokontroll.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

FrÄgestÀllningarTre frÄgor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision Àr av störst alternativt minst betydelse för smÄföretag i VÀsterbotten och hur kommer dessa faktorer att pÄverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förvÀntningsgap bland smÄföretag i VÀsterbotten och, hur pÄverkar det valet om fortsatt revision? Finns det nÄgot samband mellan hur smÄföretag i denna studie vÀljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första Äret efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte Àr att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte Àr att jÀmföra företagen i uppsatsen med hur smÄföretagen i Danmark och Finland valde ett Är efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte Àr att ta reda pÄ vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för smÄföretag samt om ett förvÀntningsgap existerar.