Sök:

Sökresultat:

1099 Uppsatser om Fritidslärarens yrkesroll - Sida 41 av 74

Gymnasiebibliotekariens yrkesroll En fenomenografisk undersökning.

Although school librarians have an important role to play in high schools helping teachers and students during their education, Swedish school librarians are often considered to end up left out by teachers and head principals due to school librarians vague and unclear professional role in the school. The aim of this thesis is to attempt to study school librarians own apprehensions of their particular professional role in a high school context, and how their professional role is believed to be apprehended by teachers and head principals. The results are based on interviews made with eight school librarians working in different high school libraries in Gothenburg during April 2002. By using phenomenographic method various existing apprehensions of the specific phenomena that the professional role of the school librarian constitutes of are made clear. The aim of the method is not to study what the profession constitutes of, but rather how it is apprehended by the school librarians themselves.

"Man mÄste hinna ut pÄ stan och köpa hostmedicin ocksÄ" : En skÄdespelares sjÀlvförtroende, förberedelser och repetitionsprocesser

Jag har under mina Är inom teatern ofta mött orden: Mod, glÀdje och arbetsmoral. Fina ord med fin innebörd. Men hur uppnÄr jag det? Jag kan omöjligt sÀga Ät min kropp och hjÀrna: "Kom igen Mattias, visa lite mod, glÀdje och arbetsmoral!" Efter mÄnga funderingar kring detta har jag dragit slutsatsen att allt handlar om förberedelse för mig. Mitt mod, min glÀdje och min arbetsmoral kom och gick lite som de ville i Ärskurs tvÄ.

Dirigenten bakom scenen - producentens betydelse för det klingande resultatet vid inspelning av klassisk musik

Den klassiska musikens inspelningshistoria strÀcker sig frÄn det sena 1800-talets fonograf fram till dagens pluralism av digitala standarder. Parallellt med inspelningsteknikens utveckling har producentens yrkesroll emanerat och förÀndrats med tidernas skiftande ideal.Syftet med denna uppsats Àr att utforska vilken betydelse producenten har för det klingande resultatet före, under och efter inspelning av klassisk musik. Metodarbetet Àr uppdelat pÄ tre avsnitt. Först görs en litteraturöversikt med en historisk genomgÄng av producentrollens utveckling. DÀrpÄ följer kvalitativa intervjuer med tvÄ etablerade svenska producenter av klassisk musik.

FörskollÀrarens hÀlsa i relation till stora barngrupper

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

RÀcker en klapp pÄ axeln? En studie om trivsel och arbetsmotivation

AbstraktUndersökningens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som motiverar anstÀllda att stanna kvar pÄ sin arbetsplats och se vilken roll trivsel och arbetsmotivation spelar i sammanhanget. I förlÀngningen vill vi undersöka hur företaget kan arbeta för att behÄlla sina anstÀllda.Följande frÄgestÀllningar utgör studiens röda trÄd: Vilka motiv uppger anstÀllda som viktiga för att trivas pÄ sin arbetsplats? Vilka faktorer skapar arbetsmotivation bland de anstÀllda? Hur kan trivsel och arbetsmotivation tÀnkas pÄverka de anstÀllda till att stanna kvar pÄ arbetsplatsen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta personer intervjuats pÄ ett företag. TillvÀgagÄngssÀttet Àr kvalitativt. Resultatet visar att: om respondenterna fÄr utmanande arbetsuppgifter med variation ökar drivkraften till arbete; en avklarad arbetsuppgift ger Àven den tillfredsstÀllelse; utveckling och ansvar spelar stor roll; kompetensutveckling och utbildning stÀrker individen i sin yrkesroll; flexibilitet och sjÀlvbestÀmmande Àr viktiga faktorer för de anstÀlldas trivsel och motivation; god stÀmning har avgörande betydelse för den anstÀlldes fortsatta trivsel/vantrivsel; feedback Àr motivationsskapande men om det saknas intrÀder vantrivsel vilket kan fÄ den anstÀllde att söka sig bort..

PÄ tal om skolprogram : En diskursanalys kring medias framstÀllning av skolprogram och skolans vÀrdegrundsarbete

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Revisorsexaminationen : En studie om hur verksamma inom revisionsbranschen förhÄller sig till revisorsexaminationen och den kunskap den Àmnar sÀkerstÀlla

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vÄrden utifrÄn olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svÄrigheter att bibehÄlla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmÀrksammar en rad samhÀlleliga förÀndringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förÀndringar avseende ökade krav pÄ bland annat rörlighet och flexibilitet för bÄde organisationen och individen. Dessa förÀndringar pÄverkar förutsÀttningarna för den prehospitala vÄrden och de individer som Àr yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrÄn deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsstÀllelse i arbetet och Àven förutsÀttningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vÄrd har förÀndrats och verksamheten har fÄtt en tydligt ökad omsÀttning av arbetskraft.

SpeciallÀrare eller specialpedagog? En studie om speciallÀrares/specialpedagogers syn pÄ sin utbildning och yrkesroll inom sÀrskolan

In 1990 the education training program for teachers working with children with special needs was changed. One major difference in the new program compared with the former one is that the specialized teacher is now mainly supposed to supervise teachers instead of teaching pupils who have learning difficulties. The aim of this qualitative interview study has been to find out what the specialized teachers think about there education, and how this could influence children with cognitive disabilities in special schools. I have interviewed six teachers who specialized in teaching pupils with cognitive disabilities. Three of them where educated prior to 1990 and the others were educated after 1990.

Omsorg som begrepp belyst och problimatiserat ur ett sociologiskt perspektiv

Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.

Patientundervisning. Vad ska sjuksköterskan ta hÀnsyn till?

I sjuksköterskans yrkesroll Àr patientundervisning en stor del av arbetet och enligthÀlso- och sjukvÄrdslagen Àr man som sjuksköterska Älagd att informera ochundervisa patienterna. Patientundervisningen Àr oftast integrerad i det dagliga arbetetoch sker ofta omedvetet. I litteraturen pÄtalas att det finns bristande kunskaper ipedagogik och att sjukvÄrdspersonalen behöver undervisning om hurpatientundervisning ska ges pÄ ett optimalt sÀtt. Det Àr viktigt att man vidpatientundervisning utgÄr ifrÄn patientens förutsÀttningar och individuella behov. JeanWatson anser att man mÄste ta hÀnsyn till hela individen och att det traditionellanaturvetenskapliga synsÀttet inte rÀcker till i mötet med patienten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad sjuksköterskan ska tÀnka pÄ och tahÀnsyn till för att tillgodose patienternas individuella inlÀrnings- och kunskapsbehov isamband med patientundervisning.

Trender inom Business Intelligence

Business Intelligence har under de senaste Ären vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i grÀnslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska omrÄdet och sÀrskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frÄgorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte nÄgot specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgÄngspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gÄ in pÄ nÄgon specifik lösning.

Inkluderande förskola - FörskollÀrares erfarenheter och upplevelser i mötet med alla barn

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares erfarenheter av en förskola som Àr anpassad till alla barn. Det har Àven undersökts hur etablerade olika begrepp Àr i den dagliga verksamheten sÄsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor i SkÄne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade pÄ att begreppen normalitet och olikheter Àr vÀl anvÀnda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av sÀrskilt stöd.

UmgÀngesförmÄga, ett bristande faktor : En kvalitativ studie angÄende gruppdynamik och sammanhÄllning i en arbetsgrupp bestÄende av undersköterskor

AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

NÄgra folkbibliotekariers roll i en ombyggnadsprocess och i en tillfÀllig nischverksamhet.

The purpose of this thesis is to get knowledge about how it is to work as a librarian at Gothenburg city library during a rebuilding process and during the time when they have worked in a temporary library so called niche library. Which part did they have in the renovation project and in the niche library? The aim is also to find out how the librarians have experienced their time in the niche library and if it has affected their profession and identity.The method that is used to answer questions of the study is semi-structured interviews with four public librarians. Through comparing previous research in building and rebuilding process I have analyzed the four public librarian?s part in the renovating process and the temporary library.

Kvinnan bakom ratten hur genus skapar villkor och möjligheter

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och fÄ insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser pÄ sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrÄn ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser pÄ sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses pÄverka deras handlingsutrymme.UtgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen tas i ett samhÀllsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill sÀga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvÀndigtvis syns men som i allra högsta grad pÄverkar mÀnniskors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. OmrÄden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som pÄvisar vad konsekvenserna blir nÀr mÀnniskor gÄr utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrÄgasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rÄdandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett Àr kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgÄr tydligt attgenus pÄverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->