Sökresultat:
1099 Uppsatser om Fritidslärarens yrkesroll - Sida 38 av 74
"Det som görs med kroppen fastnar i knoppen": rörelsens
betydelse för lÀrandet
Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lÀrandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgÄtt frÄn vÄra egna erfarenheter som vi erhÄllit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, förelÀsningar och lektioner. Under vÄra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen Àr mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen Àr för lÀrandet, och dÀrmed kÀnde vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vÄr kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid tvÄ skolor, i tvÄ klasser, Äldrarna 7 - 11 Är i LuleÄ kommun.
"En god pedagog har det i sig!" :  En kvalitativ studie av förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag och deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag.
Denna kvalitativa intervjustudie belyser förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med förÀldrar i förskolan har följande resultat trÀtt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna Àr att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social trÀning. Pedagogens roll menar respondenterna bestÄr av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag Àr enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta förÀldrarna samt att följa lÀroplanen.
MÄngfaldens vÀrde, sett ur sju högskoleledares perspektiv
Syftet med studien Ă€r att intervjua ledare och klarlĂ€gga deras Ă„sikter: i) om hur de ser pĂ„ mĂ„ngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pĂ„ mĂ„ngfald och iii) hur de sjĂ€lva ser pĂ„ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Ă€r genomförd i en kvalitativ metod utifrĂ„n en fenomenologisk ansats. Sju interÂvjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostruktureÂrade och har utgĂ„tt frĂ„n temana: mĂ„ngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frĂ€mst ser mĂ„ngfald utifrĂ„n kön men Ă€ven i viss mĂ„n Ă„lder och etnicitet.
Vad innebÀr det att vara lÀrare? : LÀrarstudenters reflektioner kring sin utbildning och sin blivande yrkesroll
Syftet med denna studie Ă€r att studera varför nĂ„gra lĂ€rarstudenter vill bli lĂ€rare och att undersöka om de Ă€r beredda pĂ„ de olika krav som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förvĂ€ntningar som finns pĂ„ lĂ€rare idag, presenteras. DĂ€refter följer en redovisning av Ă„tta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lĂ€rarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frĂ„gestĂ€llningarna nedan utgjort grund för jĂ€mförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför vĂ€ljer studenter att studera pĂ„ lĂ€rarutbildningen och vilka förvĂ€ntningar har de pĂ„ den? - Vad tror studenterna att det innebĂ€r att vara lĂ€rare? - ĂverensstĂ€mmer studenternas förvĂ€ntningar pĂ„ lĂ€raryrket med de krav frĂ„n samhĂ€lle och förĂ€ldrar som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag?I det avslutande kapitlet gĂ„r att lĂ€sa vilka slutsatser som kan dras av studien.
AnmÀlningsplikt : Skulle det i nÄgot fall vara aktuellt att redovisningskonsulterna fick samma skyldighet som revisorerna?
Revisorernas anmÀlningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gÀlla den första januari 1999. Enligt ett uttalande frÄn Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmÀlningsplikten till att Àven omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nÀra företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad frÄn revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes dÀrför till att undersöka i vilka fall anmÀlningsskyldighet gÄr att införa för redovisningskonsulter, dÀr redovisningskonsulternas instÀllning till Àmnet anvÀnds som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats pÄ fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.
FÄngvaktare och medmÀnniska : En studie om kriminalvÄrdarens yrkesroll
The discussion of the swedish treatment of offenders often revolves round the two contradictions punishment and care. Modern prison is described to be based on values such as humanity, care and respect, although the main task is to protect the society from criminals by keeping them locked up. This study focused on the role of the prison officer with the purpose of understanding how he sees his profesional role in an organisation influenced by punishment and care.Central questions are: How does the prison officer handle his role as caretaker in an organisation where he not only has the right to, but also is obliged to, controle and power his clients? How does the prison officer define his working role and does he find any dificulties in combining these?The research was realized during the months of April and May 2005 through qualitative interviews and conversations with prison officers working in a swedish prison. It also contained a minor fieldstudy in that same prison.The results showed that the principle conflict between punishment and care have an insignificant influence on the daily work of the prison officer.
Sjuksköterskors upplevelser av sitt stÀllningstagande vid etiskt problematiska situationer i omvÄrdnad
Sjuksköterskor stÀlls ibland inför etiskt problematiska situationer. En etiskt problematisk situation uppkommer dÄ sjuksköterskor vÀrderingar inte stÀmmer överens med patientens, nÀrstÄendes eller kollegors vÀrderingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt stÀllningstagande vid etiskt problematiska situationer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserade med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att tvingas agera mot egna principer och bli frustrerad nÀr patienter far illa, att avsaknad av professionellt stöd leder till rÀdsla vid etiska stÀllningstaganden samt att vara sÀker i sin yrkesroll och kunna se till patientens bÀsta.
I anvÀndbarhetens namn : en granskning av tre lÀrosÀtens reformarbete vid införandet av det nya speciallÀrarprogrammet
Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.
Om framtiden vet vi intet ? en undersökning av hur Bibliotek 2.0 pÄverkar folkbibliotek och bibliotekarier
The point of departure for this thesis was an article written by Christer Hermansson (2008). He thinks that librarians, following the development of Library 2.0 and the change of public libraries, have strayed away from what he believes should be the focus of the library: Literature. The aim of this thesis is to study how librarians in six Swedish libraries perceive their occupational roles. How does the increased user control, which is seen as part of Library 2.0, affect the tasks of libraries and librarians? The material used in this study was acquired using a qualitative interview technique in which six librarians working in public libraries with experience of IT, mediation and purchase of literature partook.
HÀlsa i idrott och hÀlsa ? Utbrett eller bortglömt?
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.
TvÄngssyndrom i skolan Hur kan man arbeta med elever med ett tvÄngssyndrom i skolan?
I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som
drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor
som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar.
FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de
utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska
sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik
handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns?
Hur kan man anpassa undervisningen efter behov?
Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn
och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare
jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man
lider av syndromet.
Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft
en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska
ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr
att lida av syndromet..
Den legitimerade farmaceutens yrkesroll pÄ svenska apotek : En litteraturstudie av professionens betydelse i nutid och framtid
SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vÄrd. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vÄrd innefattade tre centrala begrepp sÄsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens pÄverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av bÄde negativa och positiva reflektioner som grundade sig pÄ patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde pÄ rÀdsla, frustration, medkÀnsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap.
FrivÄrden, lika för alla? : Könsrelaterade mönster och variationer i FrivÄrdens personutredningar
Sammanfattning:Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser pÄverkas av klientens könstillhörighet. FrivÄrden har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att sÀkerstÀlla att myndigheters verksamhet prÀglas av ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrÄn ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till pÄföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fÄtt bedöma en vinjett dÀr endast könstillhörigheten pÄ klienten har Àndrats. Resultaten analyserades sedan med hjÀlp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framtrÀder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka pÄ förslaget till pÄföljd.
Sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö.
Bakgrund: En vÀl fungerande psykosocial arbetsmiljö Àr den som anpassas efter individers behov och begrÀnsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hÄrda prövningar dÄ yrket har setts som ett kall snarare Àn en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och lÄg status. HÀlso- och sjukvÄrdslagen, arbetsmiljölagen och patientsÀkerhetslagen beskriver hur god vÄrd och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna bÄde vÄrdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dÄlig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och stÀndiga förÀndringar. En arbetsmiljö som Àr begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsstÀllelse och ökar vÀlmÄendet.
Individuell processhandledning
Abstrakt
VÄrt syfte med studien Àr att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallÀrare pÄ hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi anvÀnt oss utav Àr kvantitativ i form av en enkÀt och vÄrt urval Àr studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011.
VÄr intention med studien Àr att fÄ en vidare uppfattning frÄn studenterna av IP-handledningens form och innehÄll som Àr ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallÀrarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de bÄda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget Àr vÀl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som Àr kopplad till dels utbildningens innehÄll men ocksÄ övergÄngen frÄn en yrkesroll till en annan.