Bakgrund Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.Syfte och frågeställningar Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.Frågeställningarna är:- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom med flera symtom som tillsammans påverkar livskvaliteten. Fatigue är ett vanligt men ofta outtalat symtom som påverkar individen i olika livssammanhang, känsloliv och på djupare existentiell nivå. Trots detta är det ovanligt att trötthet och behovet att vila tas upp som ett problem både av personen själv, närstående eller av sjukvården. Vila är ett av människans grundläggande behov och har betydelse för välbefinnandet. Syftet med studien är att beskriva betydelsen av vila och återhämtning i det dagliga livet hos personer med medelsvår KOL som upplever fatigue.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med ätstörning. Undersöknings¬gruppen bestod av sju arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatriska ätstörningsenheter i Sverige. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där författarna utgick från halvstrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra bedömningar?, ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med mat? och ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med skapande aktivitet?.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att beskriva fem chefers vardag samt att diskutera och problematisera denna ur ett hälsoperspektiv.De frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:? Hur beskriver cheferna sin vardag?? Är den vardag som beskrivs förenlig med hälsa över tiden?MetodFem chefer, tre kvinnor och två män, intervjuades under 45-60 minuter om hur det är att vara chef. Utifrån ett 24-timmarsperspektiv fick de berätta om och reflektera kring sin vardag. Intervjuerna, som fördes i samtalsform, hade låg grad av standardisering och strukturering. Intervjupersonerna var 30-45 år gamla (födda under perioden 1960-1975).

Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen.

Nyttjandet av motorfordon i allmänhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. Många människor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoteråkning. Fordonet används emellertid inte enbart för rekreation utan är också ett arbetsredskap. Det är dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmärksamhet.

Spelandet om pengar på Internet växer dag för dag. Kasinospel, sportsbetting, lotterier med flera spel finns att spela över Internet. Allt man behöver är en dator med Internetuppkopp-ling och ett kreditkort. Även kortspelet poker har nu etablerat sig på Internet. Detta poker-spel benämns idag i massmedia och folkmun som ?nätpoker?.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka flickors syn på hälsa i år 9. Våra frågeställningar var följande: Vad lyfter flickor i år 9 själva fram som viktiga faktorer för att må bra? Vad tror flickor i år 9 är viktiga faktorer för andra flickor i motsvarande ålder ska må bra? Vilka faktorer uppger elevvårdspersonal som bidragande till unga flickors hälsa?MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en kvalitativ enkät, dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 80 flickor i år 9 från två skolor norr om Stockholm. Enkäten syftar till att ge en bild av flickors syn på hälsa i år 9.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Spelandet om pengar på Internet växer dag för dag. Kasinospel, sportsbetting, lotterier med flera spel finns att spela över Internet. Allt man behöver är en dator med Internetuppkopp-ling och ett kreditkort. Även kortspelet poker har nu etablerat sig på Internet. Detta poker-spel benämns idag i massmedia och folkmun som ?nätpoker?.

I dagens samhälle har ett nytt fenomen vuxit fram. Det har blivit populärt med nätdejtingsajter där människor kan mötas. En intressant aspekt av samspelet på internet är hur individer presenterar sig själva online. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilken information människor väljer, som använder dejtingsajten Spray date, att lämna ut om sig själva i personliga profilen. Fokus riktas mot dejtingsajten Spraydate Den metod vi valt att använda är en kvalitativ innehållsanalys.

I dagens samhälle har ett nytt fenomen vuxit fram. Det har blivit populärt med nätdejtingsajter där människor kan mötas. En intressant aspekt av samspelet på internet är hur individer presenterar sig själva online. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för vilken information människor väljer, som använder dejtingsajten Spray date, att lämna ut om sig själva i personliga profilen. Fokus riktas mot dejtingsajten Spraydate Den metod vi valt att använda är en kvalitativ innehållsanalys.

Vi är intresserade av att studera ?vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier.

Sammanfattning Titel: Vår nya matkultur? Författare: Patrik Wirgin Handledare: Magnus Lagnevik Problem: Många människor i dagens moderna samhälle upplever sina liv som stressiga. Brist på tid samt en ständig strävan att få tiden att räcka till för alla de aktiviteter, plikter och Fritidsintressen som man vill och måste hinna med, gör att man tvingas välja bort vissa aktiviteter. Ett exempel på en aktivitet som många människor då väljer bort är matlagning. Det har idag blivit allt mer ovanligt att människor på förhand planerar sina måltider, tillbringar betydande tid att tillaga dessa eller bedriver långkok i större skala.