Som en del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Rapporten omfattar 7,5 högskolepoäng av hela utbildningens 120 högskolepoäng. Arbetet med att belysa situationen görs med hjälp av GIS-programvara.Rapporten belyser viktig miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i Piteå kommun. Ett antal områden med samlad bebyggelse och varierande grad av Fritidshus, enskilda eller samfällda VA-lösningar ingår därför i en VAutredning.Denna rapport behandlar dock endast ett område Hemlunda..

Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta.För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna.Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för Fritidshus om 400-500 meter.

Stora förändringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhället har lett till att allt fler människor flyttat in till städerna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. På senare tid har kraven på produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete är utfört åt Lundqvist Trävaru AB, som är ett litet familjeägt industriellt företag som tillverkar ytterväggelement i trä, men som vill öka sin omsättning och konkurrenskraft genom att även börja tillverka större väggelement som är mer färdigställda. Syftet med arbetet är att i samarbete med Lundqvist Trävaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av Fritidshus. Målet är att utforma ett antal väggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop på valfritt sätt till en färdig byggnad.Utifrån att ha studerat ett antal Fritidshustillverkare i Sverige samt företagets främsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanställas.

I Sverige finns ungefär 690 000 Fritidshus. Dessa tillfälliga bostäder förbrukar tillsammans en stor mängd energi, 2,6 TWh. Om dessutom ägare av dessa Fritidshus har önskan att förändra dessa tillfälliga bostäder till permanent beboliga byggnader, vad kan då göras? Denna studie utreder vad som lämpligen bör göras med avseende på ett hus klimatskärm för att i sin tur erhålla en konstruktion med lägre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds är en sommarstuga med anor från 1920-talet.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds Fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Fem projekt och deras processerProjekten är ett urval av vad jag ritat under 15 år som praktiserande arkitekt. Avsikten är att belysa en del frågeställningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bärande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- Södertälje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett Fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare.

A few hundred metres from the beach on Fårö, Gotland, is a small lot with pine trees, green moss and wild fl owers situated, owned by my brother and sister. Eventually they would like tobuild a summerhouse here, in close proximity to their relatives. My project is a proposal for the summerhouse at the site, within the restrictions of 61 m² building area, with focus on interior,exterior and the environment.My proposal is a house close to the surrounding nature, with reference to the the building tratition on the island and with local materials. Orientation to the sun, road and neighbours hasall infl uenced my ideas of this house and the relation between inside and outdoor living, were important in my creative work. The aim was to create a house made for the family and theirholiday lifestyle and allowed consideration for the possibility of a growing family with more children.

My Finnish grandfather had a passion for architecture, eventhough he wasn?t an architect. In the end of the 1950s he builta wooden summerhouse on a lot outside of a small villagecalled Lempäälä, close to the city of Tampere. Today the lotbelongs to my mother. Every time I visit our summerhouse, itmakes me want to do as my grandfather did ? to build a smallhouse next to it.My project is a proposal for a wooden house on mymothers lot.

Det finns ett ökande intresse för mindre generatorer hos såväl ägare till Fritidshus som segelbåtar. Ofta handlar det endast om att kunna driva en dator, navigationsutrustning, ett larm och någon mindre belysning. Målet för detta examensarbete är att mäta verkningsgraden hos en navmotor, avsedd för cyklar, då den används som generator. En ställning byggdes där två navmotorer monterades. Överförningen av mekanisk energi skedde med en rem.

I detta arbete har jag gjort en studie på den svenska strandskyddslagen, dess historia, förändringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förändringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien är av kvantitative art och baseras på data rörande alla dispenser som blev godkända av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer även att baseras på undersökningar gjorda av Naturvårdsverket undersökandes Länsstyrelsernas reaktioner på förändringarna och dess effekter på dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med färre godkända dispenser och fler avslag. Däremot har vissa kommuner godkänt undermåliga eller felaktiga dispenser och inte visat något intresse av att förbättra dem. Utöver det har det även vart en ökning i antalet Fritidshus och Fritidshusområden vilket kan, i framtiden hota, allmänhetens tillgång till stränderna..

Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras ? knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag ? vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras ? lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB.

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av den bebyggelseförändring som skett i Utviksområdet under de senaste 150-200 åren. Jag har arbetat med flera frågeställningar kring området. Hur långt tillbaka har det varit aktivitet på Mjusen? Hur har området utvecklats från fäboddrift till sågverksindustri till sommarstugeområden och vad finns kvar idag av byggnader och mark? Vilken funktion fyller området idag?För att hitta svar på mina frågor har jag studerat gamla kartor och bilder, läst lokalhistorisk litteratur om ämnet och gjort intervjuer med personer som minns fäboddriftenstid. Jag har även via webben studerat Urban Sikeborgs sida Familjer i Norrala, på Genealogi.se där jag funnit tingsärenden, så långt tillbaka som till 1640-talet, på personer som brukar skogen och marken på fäbodområdet.Genom mitt arbete har jag fått en tydlig bild av hur området förändrats under tid.

Fjärrstyrning av värmepumpar är en bekvämlighet för att slippa vara på plats och ändå kunna göra inställningar på sin värmepump. Det ger möjligheten att komma till ett förvärmt Fritidshus eller stuga med några enkla knapptryckningar. Det ger också möjligheten till mer kontroll över pumpens energiförbrukning, man kan spara in pengar på att inte låta pumpen stå och slösa energi då man inte är på plats.I dagsläget finns flera fjärrstyrningsprodukter för värmepumpar på marknaden, men dessa är ofta dyra och kan oftast bara ansluta till mobilnätet eller wifi. Fjärrstyrningsprodukterna är speciellt framtagna för att styra en värmepump och kan ej användas för att styra ytterligare produkter.Målet med detta examensarbete är att ta fram ett system baserat på en standardplattform som åtgärdar dessa problem samt där det finns möjlighet till framtida utbyggnad av dess funktionalitet.Vi börjar med att bestämma funktionaliteten för vår fjärrstyrningsprodukt. Därefter tas en struktur för hela systemet fram.