Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på Fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på Fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av Fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek..

SammanfattningDenna undersökning grundar sig på mina tidigare erfarenheter från Fritidshemmet, där jag fått uppfattningen att fritidshemmen ger få möjligheter till media- och IT-användning och att verksamheten därigenom förlorar en del barn tidigare. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns en koppling mellan IT- och mediaanvändningen på Fritidshemmet och när barn slutar på fritids. Arbetet utgår från dessa tre frågeställningar: Upplever barnen att det finns för få möjligheter att använda IT och media på Fritidshemmet? Är i så fall bristen av IT och media på Fritidshemmet en anledning till att barn slutar? Hur är pedagogernas syn på Fritidshemmets IT- och mediaanvändning? För att besvara dem genomfördes en enkätundersökning med elever, samt kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger.Dagens samhälle har förändrats mycket under de senaste åren. Den digitala tekniken får en större betydelse i barns liv.

Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på Fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och Fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken.

Utvecklingsarbetets syfte är att iscensätta ett Minecraftprojekt på Fritidshemmet. Det genomfördes på ett fritidshem i södra Sverige där tolv elever deltog i projektet. Genomförandet gjordes enligt Tripps modell som utgår från fyra olika delar. Vetenskapliga artiklar i området har granskats och resultat analysen är utifrån det sociokulturella perspektivet. Vi gör en kort beskrivning av spelet Minecraft som används i projektet och hur barns datoranvändning ser ut.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i Fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom Fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i Fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i Fritidshemmets verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på Fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i Fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten är utbildning eller förvaring när de beskriver Fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi två frågeställningar. Frågeställningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i Fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i Fritidshemmet. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är genomförd med fem rektorer som är verksamma inom två kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.

Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på Fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på Fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och Fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i Fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påFritidshemmet?Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påFritidshemmet?Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två.I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på Fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på Fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på Fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på Fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i Fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på Fritidshemmet.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om Fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på Fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och Fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på Fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på Fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som Fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför Fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför Fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på Fritidshemmet.

Följande kartläggande undersökning berör området kring bildskapande aktiviteter i Fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i Fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till bildskapande aktiviteter på Fritidshemmet.