BakgrundDialogen mellan hem och skola/Fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barnsålder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus påFritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på fritids.ResultatDen dagliga dialogen på Fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv påbarnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika socialasammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellanverksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på Fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och Fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/Fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på Fritidshemmen?Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och Fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på Fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch Fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Bakgrund Vi har valt att inrikta vår studie på barns medicinering i verksamheterna förskola och Fritidshem. Vi vill undersöka hur pedagogerna ser på sitt eget och andras ansvar för medicineringen. Vi är intresserade både av kunskapen inom ämnet och det aktuella förhållningssättet i verksamheten.Barns medicinering och ansvaret kring detta är i dagsläget ett ämne som det är svårt att finna några klara riktlinjer för. Detta har vi märkt då vi sökt bakgrundsfakta till vår uppsats. Vi har funnit en tydlig källa inom detta ämne, en artikel som är skriven av en jurist på Lärarförbundet.Vi har bland annat under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att detta är en fråga som inte diskuteras så ingående.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika Fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på Fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och Fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett Fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till.

Denna studie unders?ker hur l?rare i Fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och Fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i Fritidshemmets undervisning.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom Fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras Fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika Fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om Fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur Fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har Fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då Fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på Fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal Fritidshem. Det vi såg var att Fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade.

Syftet med denna studie är att beskriva hur den fysiska inomhusmiljön på ett Fritidshem som är integrerat i skolans lokaler är utformad samt hur pedagogerna avser att miljön skall användas. Syftet är även att skildra hur barnen i praktiken använder denna miljö. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser den fysiska inomhusmiljön ut på det undersökta Fritidshemmet? Hur talar pedagogerna om på vilket sätt denna inomhusmiljö är tänkt att användas? Hur använder barnen inomhusmiljön? För att få svar på frågorna utgår studien ifrån en forskningsöversikt. Det centrala i denna är olika aspekter av miljön och dess användning. Den empiriska undersökningen är genomförd på en avdelning där intervjuer och observationer användes.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i Fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Många forskare anser att leken är en central del för lärande. Leken tar dessutom stor plats på Fritidshemmen och är en viktig del för verksamheten. Lekens betydelse har mer och mer uppmärksammats och används på ett lätt, roligt och enkelt sätt för att uppnå lärande inom fritidsverksamheten.Syfte med vårt arbete är att genom intervjuer undersöka vilken uppfattning fritidspedagogerna har kring lekens betydelse för lärande.I undersökningen valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har använt oss av intervjuer där vi har tolkat och bearbetat svaren. Intervjupersonerna har varit fem fritidspedagoger samt en förskollärare som arbetar på olika Fritidshem i två olika kommuner.Resultatet visar att alla fritidspedagoger anser att lek och lärande hör ihop.