Syftet med uppsats är att studera hur fritidslärare förhåller sig till elever i behov av särskilt stöd på Fritidshemmet. Med utgångspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund där vi lyfter elever i behov av särskilt stöd och hur de behandlats av samhället sedan 1842. Men vi redogör även för Fritidshemmets framväxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lärande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjälp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av våra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och Fritidshemmet är knapphändig gällande elever i behov av särskilt stöd. I vårt resultat blir det också synligt att alla våra respondenter vill göra sitt bästa för att kunna bemöta sina elever på bästa sätt.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och Fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma Fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

Studien är kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med årskurs 6). De olika yrkeskategorierna är alla pedagoger men verksamma inom olika områden, vilka är årskurs 1-3, årskurs 4-6, specialundervisning, förskola/Fritidshem och elevvård. Syftet med studien är att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser på kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhållande till de i läroplanen (Lpo 94) fastställda strävansmålen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i läroplanen (Lpo 94) talas det om strävansmål och uppnåendemål, där strävansmålen anger inriktningen på skolans arbete och där uppnåendemålen anger vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Strävansmålet är samhällets uppdrag till skolan och ska vara utgångspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på Fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och Fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka problem och möjligheter som uppstår när tre tidigare verksamheter med sina fristående yrkeskårer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lägre åldrar. Yrkeskårerna är fritidspedagoger, förskollärare och lärare 1- 7 år. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- Fritidshem och skola. Den empiriska studien är en fallstudie av ett arbetslags arbete (Växa i lärande), på en 6-9 års skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förväntningarna på Växa i lärande var skiftande bland de tre yrkeskårerna.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher?s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher?s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger på Fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som läser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter på i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar( NPF)? Får de det stöd och den fortbildning från ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som använts är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkät med frågor av olika struktureringsgrad för att få så mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmän översikt kring Fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsättningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan använda sig av på Fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevärd kunskap kring NPF ute på Fritidshemmen men det efterfrågas mer utbildning och resurser.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på Fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i Fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma. Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i Fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Parents today can be very stressed at the drop off and pick up of their children, this leads to that they sometimes miss important information that is pinned to the walls for example. Papers has the ability to disappear, a blog collects all in one place. Today, almost everything is digitized.This study has examined what a blog is and how schools and preschools can use it. The blog is used as a communication site for the preschools and school. This exam graduate work is made of three blog analysis, the analysis is made to see if the blogs can help the preschool and school to communicate wiht the parents.The theory I have decided to use in this study is the sociocultural theory.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus.