Många barn tillbringar en stor del av sin tid på Fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingår i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur använder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda på vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie är en kvalitativ studie där sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra män, i Kristianstad kommun har intervjuats.

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers. With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers. Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions. .

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och Fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers? view of each other?s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers.

Vi har undersökt hur Fritidshemmets och fritidspedagogens yrkesroll kan se ut och dess betydelse för barnen. Arbetet tar sin utgångspunkt utifrån George H. Meads (1976) tankar kring symbolisk interaktionism dvs. människan formas av erfarenheter från sociala gemenskaper. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger.Det vi har kommit fram till är att fritidspedagogens yrkesroll är mångfasetterad, vilket kan innebära en stor variation i arbetsuppgifter.

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

Mitt syfte är att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT på Fritidshemmet. Fokus ligger på hur IKT kan användas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter på Fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas är en möjlig väg att finna former för hur Fritidshemmet kan arbeta med IKT. Frågeställningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lärande ge barn på Fritidshemmet.

The purpose of this study is to investigate how much influence children perceive and feel that they have in terms of after-school activities and offerings. I have also tried to find out how much influence the children in the selected after-schools feel they have. This is to highlight how children themselves perceive their influence and if the children are aware of their rights in terms of participation and influence. The study also wants to highlight the forums and the ways in which children feel that they are heard. The study used questionnaires and group interviews were made of 15 children aged 8-9 years from two after-schools, located in two different schools in the same municipality.

With some help of a few interviews, with children, and some staff members, in two different schools, I hope to answer the question: if the picture of the operation, that the children and the staff are having, has some similarities, and I will try to compare these pictures with what some legal documents such as Lgr 11 and Kvalitet I Fritidshem is saying about daycare opera-tions? To be able to run a successful daycare center, is never an easy thing. The key to success is to make parties, like the staff, children and their parents to feel happiness, when it comes to things around and about the daycare center. The result shows that both the children and the staff are expressing a frustration around the daycare operation, because they feel that there being wrongly answered, by a higher authority. The children are frustrated of how the staff is answering them about different things and the staff is frustrated about how the headmasters are answering them.

The present study aimed to replicate Tversky & Kahneman's' survey of 1981 The Asian Disease Problem. A survey was conducted on the Internet (N = 200). An identical problem was added, yet with The Swine Flu as the disease. This was done to be able to investigate if there are any order effects, and also if it matters whether the mentioned disease is fictional or real. The results show the same results as Tversky & Kahneman already noted; positively and negatively framed problems generate different responses from the participants.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur föreställningar om genus kommer till uttryck och får betydelse i mötet mellan fritidslärare och elever i Fritidshemmets verksamhet. Vi använde oss av en kvalitativ metod för att vi ville ta reda på fritidslärares tankar och uppfattningar om genus och jämställdhet i Fritidshemmet. För att få fram detta gjordes observationer och intervjuer. Vi fokuserar på specifika områden att observera på för att få en helhetsbild hur bemötandet är i de olika i situationernaI resultatet har vi fått fram att fritidslärare har olika föreställningar och normer om flickor respektive pojkar och det påverkar deras förhållningssätt I intervjuerna fick vi fram att lärarna säger sig ha jämställdhetsmålen i ryggraden och de berättar att de möter alla lika, det framkommer också i intervjuerna att fritidslärare har olika förväntningar på flickor och pojkar som sedan påverkar deras bemötande till elever.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på Fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på Fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

The purpose has been to investigate leisure-time centers actual work on children with attention deficit disorder. In addition, the study strives to make leisure-time centers way of working, in relation to their assignments, visible. The study has also compared how the leisure-time centers work and what the research says. The survey was conducted with the help of three exploratory interviews with pedagogues and three-piece observations at the leisure-time centers. It was carried out at three different schools in two counties in Sweden.The results of the survey show that the schools are trying to create clear procedures, though the centers succeed with this in varied degrees.