Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, Fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som Fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av Fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska Fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i Fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där Fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.

Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger.

Misslyckade IT-satsningar är idag väldigt vanliga och ofta väldigt kostsamma. Det är därför viktigt att använda sig av bra systemutvecklingsmodeller och kompetent personal. Uppsatsen syftar till att söka svar på vad Polisen misslyckats med i systemutvecklingen av SiebelPUST och varför man valde just Siebel som plattform. För att ta reda på detta har en fallstudie utförts där data samlats genom dokumentanalyser, utförda intervjuer och enkäter. Sedan har Siebelprojektet analyserats utifrån Beynon-Davies (2009) modell för dimensioner av misslyckande..

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur Fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika Fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De Fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i Fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för Fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

I Stockholm stad får föräldrar till barn på Fritidshem årligen fylla i en så kallad brukarenkät. Denna består av ett antal påståenden som föräldrarna får ta ställning till. Påståendena har att göra med allt ifrån pedagogik, barnets utveckling, trygghet och säkerhet. Resultatet av enkäterna publiceras sedan på Stockholms stads hemsida i anslutning till information om Fritidshemmet. Syftet är att allmänheten ska kunna få veta hur pass nöjda föräldrarna är med verksamheten.Jag vill med hjälp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger påverkas av dessa enkäter i sitt arbetsliv.

I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring Fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för Fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på Fritidshemmen. I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i Fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ?just nu?.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, Fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva Fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns Fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som Fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara Fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom Fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.

This study aims was to examine if working recreation instructors and the technical literature have the same or different outlook on when the grown ups should attend in children?s play, and what it is that separate them. The work method has been qualitative interviews. The number of interviewed recreation instructors is four. The study shows that the working recreation instructors that I have interviewed consider that it´s important to protect children´s freedom in there play without the grown up´s interference.