Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra Fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på Fritidshemmen ser ut, slutsatsen att Fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt Fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med Fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Sammanfattning: Det här är en empirisk studie om Fritidgårdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en Fritidsgård för att det är den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den här kommunen undersöker vi vilka åtgärder skolan och Fritidsgården tar tillsammans för att hjälpa ungdomarna ifråga.Syftet med den här studien är att beskriva och analysera samarbetet mellan Fritidsgården och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder är att struktur och mål är oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och därför kunde de ge mycket mer i de här samarbetena om mål och struktur var tydligare.

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin Fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om någon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in från två enkäter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsglapp i dagliga aktiviteter samt Alzheimer´s Carer´s Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. Enkätsvaren sammanställdes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsglapp inom de fyra aktivitetsområdena. Flest glapp upplevdes i aktivitetsområdet Fritid.

Sammanfattning Barn drabbas i allt större utsträckning av allergi i någon form. Det är viktigt att forska kring dess medicinska verkningar på barnen och påverkan av allergin i det dagliga livet. Det forskas mycket idag kring barn och allergi. Läkarna ser en uppgång under senaste decennierna och ingen bättring i sikte. Det kan bero på dagens livsstil och miljötänkande.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på Fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från Fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Denna uppsats tar upp fenomenet läxor ur elevers perspektiv. Läxan upplevs av många som en självklarhet, detta trots att läxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen är att utveckla en förståelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhåller sig till läxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina läxor. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom området.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på Fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och Fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda.

The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den här uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser på barnfattigdom och vilket stöd som finns att få. Studien byggde på fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet påverkar deras livstillfredsställelse. En enkätstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfället för studien. I studien användes två instrument som sattes ihop till ett frågeformulär. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i områdena boende, Fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs områdesspecifik livstillfredsställelse.

I dagens samhälle expanderar turismen ständigt och turism tillhör en av världens största näringsgrenar. Privatpersoner lägger mer pengar på sin Fritid och dess aktiviteter idag mot tidigare och det har visat sig att semestern är privatpersoners tredje prioritet vad gäller områden inom vilka de vill spendera sina pengar. Det är viktigt att få förståelse för motivationsfaktorer i turismsammanhang för att nå en förståelse kring varför människor åker på semester. Vidare är träningsresor ett högaktuellt ämne inom turismbranschen. Då det är en relativt ny inriktning inom turism är det viktigt för turismnäringen att veta vad som styr människor till att åka på denna typ av resor, för att kunna nå ut till rätt sorters konsumenter på ett effektivt sätt.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin Fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på Fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers Fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras Fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett Fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas.