Idag är det allt vanligare att unga vuxna spelar internetbaserade rollspel (MMORPG) på sin Fritid. För vissa rör det sig endast om en rolig hobby men för andra har det blivit ett tvång. Under flera år har forskare försökt att ta reda på hur individer påverkas av att spela dessa spel. Då tidigare forskning fokuserat på när individerna är offline har den här studien valt att fokusera på när de är online. Åtta intervjuer genomfördes med aktiva rollspelare i åldrarna 18-25 år.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, används i svenskundervisningen. Litteraturen vi använde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna är en tämligen ny företeelse. Som informationshämtande metoder använde vi elevenkäter som vi delade ut i en sjua, en åtta och två nior och tre lärarintervjuer med SO och svensklärare i dessa klasser. Enkätfrågorna belyste hur eleverna använder de sociala medierna på sin Fritid, om deras lärare använder de sociala medierna i undervisningen och om de ansåg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns Fritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar om pedagogernas syn på sambandet mellan Fritidsintressen och skolprestation och vilka Fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om Fritiden men även från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade både Fritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd Fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin Fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Sammanfattning Studien är ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och Fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger även möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förändrade Fritidsvanor och efterfrågan på andra typer av Fritidsaktiviteter än de som finns tillgängliga. Syftet med studien är att kartlägga vad invånarna i Karlskrona kommun utövar för Fritidsaktiviteter. Våra frågeställningar är Vad utövar Karlskrona kommuns invånare för Fritidsaktiviteter? Hur väl svarar Karlskrona kommuns Fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvånarna? Vi har använt oss av den kvantitativa metoden för att kartlägga begreppet Fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invånare.

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till Luleå tekniska universitet har valt att studera just där samt hur de upplever sin situation vad gäller studiesituation, socialt liv, traditioner, Fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende på kön, civilstånd, nationalitet samt hur lång tid de vistats i Luleå? En enkät på engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var främst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och Luleå. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter påträffades.

Statistiska undersökningar visar på att det är vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel på sin Fritid. Därför fokuserar studien på att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan användas i historieundervisningen på högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrån är bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar på att kommersiella historiska datorspel kan användas som ett komplement till historieundervisningen då det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrån teorierna om de olika inlärningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit är de som spelar dessa datorspel måste förhålla sig kritiska till datorspelens historiebruk då de främst är framställda i ett kommersiellt syfte..

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur pojkar uppfattar sin bokläsning i skola och på Fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas föräldrar värderar läsningen högt och att de har fått den första påverkan av läsning genom att deras föräldrar läste sagor för dem när de var små. Pojkarna får läsa böcker själva i skolan minst en gång i veckan och nästan alla läser själva böcker på sin Fritid. Pojkarnas uppfattningar angående vad som behövs för att läsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars Fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan Fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, Fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, Fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull Fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av Fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av Fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

The purpose of this thesis is to gain insight into children`s voluntary reading in their spare time. I have focused on printed books and none of the digitally published Medias. I want to examine how children experience the power adult`s exercise over their chose of books and also why they choose the books they do. The method of this study is qualitative with interviews of six 10 years old children. I conducted the interviews detachedly and I have used two different point of view for my study; Aidan Chamber`s ?Reading Circle? and Barbro Johanssons opinions if children`s participation in terms of their voluntarily book selection.I have also studied other researchers and author´s writings about literacy, children´s reading habits, adults´ attitudes to children´s reading and children´s passion for reading.During my study it became clear that children who like to read prefer to read detective stories for children, a result that also earlier investigations reached..

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd Fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin Fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Sammanfattning Studien är ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och Fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger även möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förändrade Fritidsvanor och efterfrågan på andra typer av Fritidsaktiviteter än de som finns tillgängliga. Syftet med studien är att kartlägga vad invånarna i Karlskrona kommun utövar för Fritidsaktiviteter. Våra frågeställningar är Vad utövar Karlskrona kommuns invånare för Fritidsaktiviteter? Hur väl svarar Karlskrona kommuns Fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvånarna? Vi har använt oss av den kvantitativa metoden för att kartlägga begreppet Fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invånare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, Fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, Fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.