Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ?eget arbete? som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid.Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

Studiens övergripande syfte var att undersöka några chefers attityder till en personalsatsning ämnad för att uppnå bättre arbetsklimat och hälsa i en organisation, vidare var syftet att med utgångspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna få ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrån, där behandlas begreppen fritid, gemenskap, hälsofrämjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien är en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anläggning där kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn på personalsatsningen och dess verksamhet är positiv, dock skiljer sig deras syn på och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter åt. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande områden: perspektiv på personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Uppsatsen baseras på en kvalitativ forskningsmetod och behandlar området musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien är musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken används som ett mål i sig eller som ett medel för andra ämnen. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien är att musiken använts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns språk, sociala förmågor, förmåga att uttrycka känslor, som underhållning och för att måla till.

Det primära syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elever i årskurs sju på The International School of Helsingborg (ISH) ser på olika aspekter av läxor. Syftet med studien är även att granska förhållandet mellan hur eleverna ser på läxor och hur deras lärare uppfattar samma arbetsmetod. Det tredje syftet med min studie är att pröva min hypotes om att arbetet med läxor på skolan inte fungerar optimalt och, med grunden i mitt empiriska material samt med stöd av aktuell forskning, föreslå en föreslå en förbättrad arbetsmetod för årskurs sju på ISH.För att samla in det empiriska materialet som ligger till grund för min analys har jag jobbat med en kvalitativ metod, närmare bestämt intervjuer. Materialet har jag sedan kategoriserat och analyserat med kritisk teori som vetenskapsteoretisk ansats.Resultaten visade att många av både eleverna och lärarna var missnöjda med hur arbetet med läxor fungerade på skolan och att man var öppen för en förändring. Eleverna beskrev sitt missnöje bl.a.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Patientgruppen yngre strokedrabbade är, trots till sitt låga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvärre på ej så framgångsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka yngre människors livstillfredsställelse efter insjuknandet i stroke och genomgången rehabilitering utifrån nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsställelse är ålders- och/eller köns betingat. Studien bygger på en tidigare enkätstudie bestående av 1068 förstagångsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 år, ett material som inhämtats från Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevård.

Ruptur av det främre korsbandet (ACL) uppkommer ofta i samband med idrott. Personer som drabbats av ACL-skada kan under en lång tid uppleva instabilitetskänsla och begränsas i vardagliga aktiviteter och fritid. Behandlingen kan vara konservativ eller operativ, men oavsett behandlingsmetod krävs en stor insats av den enskilde för att komma tillbaka till tidigare aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att studera evidensen för olika träningsmetoder vid rehabilitering av främre korsbandsskada. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades.