Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i årskurs sex, Malmö: Lärarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försämrats de senaste åren. Ur ett konstruktivistiskt synsätt undersökte jag hur elevernas attityder och förhållningssätt är gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försämrade kunskaper i ämnet. Studien är gjord i årskurs sex på tre olika skolor i nordvästra Skåne.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan bedömning i ämnet idrott och hälsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rättvis.För att uppnå syftet i studien använde jag mig av tre frågeställningar.Är IUP en väg till bedömning enligt lärarna?Påverkar arbetet med IUP eleverna i ämnet Idrott och hälsa anser idrottslärarna?Kan en bedömning bli rättvis om IUP är olika utformade enligt lärarna?Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare på fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmässigt likvärdiga och lärarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen vilket innebär vad som var lättast genomförbart för mig.Ramfaktorteorin och skolperspektivet är de teoretiska perspektiven som används i studien.Resultatet visar att IUP är ett dokument som används på olika sätt i skolan.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lärare i skolor som gett en dator till varje elev ser på sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lärare ställs inför. Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vår studie innefattar skolor som har antagit någon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  Vår undersökning visar på en bild av hur attityderna kan se ut hos lärarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, källkritik, läromedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lärarnas arbetsbelastning samt digitala lär-resursers mervärden.  De digitala lär-resurser som informanterna till vår studie använder har till största del varit egenproducerat material och digitala läroböcker. När det gäller olika förutsättningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan går det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som våra informanter arbetar på. Vissa av våra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lärarna ligger på för låg nivå, medan andra lärare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna våra informanter har uppgett med IKT i skolan är att de kan individanpassa undervisningen bättre för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant är ett återkommande argument till detta.

Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra innehållet på musiklektionerna i skolans första år. Vi har även undersökt om lärarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger på litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna får göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels består av sång och rörelse. Vidare visar resultatet att lärarna anser att deras lektioner uppnår styrdokumentens krav, men att de känner sig i behov av kompetensutveckling.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter.

Latin har länge varit ett marginaliserat ämne i gymnasieskolan; inte många elever har haft möjlighet att välja det och det har ett rykte om sig att vara tidskrävande, meningslöst och jobbigt. Det har dock hänt en hel del i gymnasiet under senare år. Det individuella valet har medfört att många ämnen som tidigare var förbehållna endast ett fåtal elever nu är tillängliga för många fler. 1997, då en stor förändring av gymnasiet just ägt rum, gjordes en undersökning i syfte att ta reda på hur latinets situation såg ut just då. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som har hänt med latinet ställning i gymnasieskolan sedan dess.

Ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen slängs. I Sverige slängs över 1,2 miljoner ton mat varje år. En stor del av det är så kallat matsvinn, onödigt matavfall som skulle kunna använts om den hanterats annorlunda. Matsvinn påverkar miljön och samhällsekonomin med förluster genom hela livsmedelskedjan och genom den avfallshantering matsvinnet ger upphov till. Matavfall kan användas för produktion av biogas, kompost och värme men det är bättre att reducera produktionen än att återanvända eller omvandla produkten. Svenska skolkök slänger runt 30 000 ton mat varje år, varav drygt hälften beräknas vara matsvinn.

Syftet med vårt examensarbete var att se om individualiserade koncentrationsstärkande övningar kan bidra till en god lärandemiljö. God lärandemiljö anser vi är goda förutsättningar att följa med i undervisningen, stärkt självförtroende hos barnen samt en lugn fysisk miljö. Vi har använt oss av intervjuer, observationer och dagboksanteckningar för att göra undersökningen. Utvecklingsarbetet har vi genomfört på två skolor i Norrbottens län under sju veckor med barn i åldrarna 8-11 år. Vi har sett indikationer på att koncentrationsstärkande övningar kan bidra till bättre förutsättningar att följa med i undervisningen.

Den här rapporten handlar om skolmaten som är så självklart för alla som går i skolan. I snart 60 år har vi haft fria måltider i Sverige och de har präglat vår syn på måltiden och maten.Skolmåltiderna har blivit normgivande för hur mat ska smaka.Mitt syfte med rapporten har varit att systematiskt studera skolmåltidsverksamheten på tvåskolor, ge förslag till organisations-förändringar och utarbeta strategier för att förbättra skolmåltidsverksam-heten i Helsingborg..

Lärare idag lever och verkar i ett samhälle där utvecklingen inom informationsteknologin går allt snabbare. Allt fler skolor får bredbandsanslutningar som möjliggör att strömma ned filmer och annat material från internet. Men det är inte enbart inom den tekniska utvecklingen som det sker förändringar. Länder ändrar gränser eller faller isär till nya, och i många svenska klassrum hänger det kartor som är förlegade sedan länge. Det finns därför stora möjligheter att inom detta område kombinera informationsteknologi och geografi till en helhet.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs nio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes hur idrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sin teoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), men även annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten i studien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med de intervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolor angående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.