Sökresultat:
3795 Uppsatser om Fristående skolor - Sida 55 av 253
Morgontrafik vid skolor : hur en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola kan utformas - exemplet Bryngelstorp Nyköping
Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen.
I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie
för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar.
Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan
i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med
morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen.
Frågeställningen i arbetet var:
- Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag?
- Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer?
Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och
frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var:
Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut?
För att svara på frågorna studerade jag dels
Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med
trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner
som arbetar med trafik vid skolor.
Att utveckla skoltradition och innovativa idéer : En metodtriangulering om interaktivt förändringsarbete
Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer.
Utomhuspedagogikens möjligheter
Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares syn på individualisering och individualiseringens möjligheter och dilemman. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av lärare, på två skolor i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga respondenter använder sig av individualisering i undervisningen, i den mån de anser sig hinna med då tiden är ett stort dilemma för de medverkande lärarna. I resultatet framkom det också att hastighetsindividualisering och materialindividualisering var de mest förekommande arbetssätten och att det är en fördel att eleverna får arbeta på sin nivå och i sin takt. Vidare tas även de dilemman, fördelar och olika arbetssätt för individualiserad undervisning upp i en diskussion..
Att lära sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet
Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.
Kommunalisering, yay or nay? En j?mf?relse mellan riksdagspartiernas st?llningstaganden ang?ende kommunaliseringen av skolan 1988?1991
During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.
Omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter : En litteratur?versikt
Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.
SJ?LVF?RVERKLIGANDE I F?RORTSKOLONIN: Hur Changers Hub navigerar vithetsnormen i deras arbete f?r demokratiserandet av framg?ng
M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.
Vad kännetecknar en användarvänlig webbsida?: En undersökning om www.atg.se har lyckats attrahera sin mest prioriterade målgrupp.
Syftet med studien var att undersöka vad som kännetecknar en användarvänlig webbsida och om www.atg.se har lyckats attrahera sin målgrupp. Min forskningsfråga var: Har www.atg.se lyckats attrahera sin mest prioriterade målgrupp och få de att öka sitt spel på webbsidan på grund av webbsidans design och användbarhet?För att en webbsida ska vara användbar för en användare måste den tillföra ett värde till an-vändaren, något som användaren har nytta av. För att webbsida ska vara användarvänlig krävs att den är lätt att använda. Att anpassa sin webbsida efter användarna kan vara svårt eftersom det som alla målgrupper har gemensamt är att de är människor och människor tänker och tolkar saker väldigt olika.
Trådlöst campus i Växjö
Internet Service Providers (ISP) har på senare år etablerat ett ökat antal Wi-Fi Hotspots på publika platser för att erbjuda Internettjänster så som e-post, Web och andra Internet-baserade program, till resande användare. Exempel på dessa platser är flygplatser, skolor, parker och städer. Växjö universitet har valt att bygga etttrådlöst nätverk på campus som man ska påbörja under sommaren 2005. Uppsatsen tar upp detta som fallstudie för diskussion av ämnet..
 Dans i grundskolans tidigaste år :  Dans i skolan på kommunala skolor respektive friskolor
Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].
Elevers och pedagogers syn på Social och Emotionell Träning i skolan
Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor..
Språket i första eller andra hand? : En uppsats om språkutveckling, modersmål och svenska som andraspråk.
Högskolan i Gävle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp Lärarprogrammet    Vårterminen 2011Titel: Språket i första eller andra hand? En uppsats om språkutveckling, modersmål och svenska som andraspråk.  Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte är att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år känner till hela skolans språkutvecklande uppdrag och ta reda på hur klasslärare arbetar med att främja elevernas språkutveckling. Syftet är också att ta reda på om arbetet med elevernas språkutveckling skiljer sig mellan skolor med få eller många elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Studien är en kvantitativ studie i liten skala.
Utevistelse vid äldreboende : möjligheter och hinder
Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av sammanhang. Ett äldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.
Vågar jag...? En enkätstudie om förutsättningarna för ett tryggt klassrumsklimat riktad till elever i skolår 6.
Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.
Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar.
Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten.
EMPATITR?TTHET HOS SJUKSK?TERSKOR INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt med fokus p? sjuksk?terskor p? akutmottagning och inom ambulanssjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.