Sökresultat:
3795 Uppsatser om Fristćende skolor - Sida 25 av 253
Motivationens betydelse i skolan : En undersökning om lÀrarens roll som motivatör
Undersökningen fokuserar pÄ hur lÀrare pÄverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lÀrarna Àr nÀr det gÀller vikten av att motivera eleverna. Vi vill Àven ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lÀrare har nÀr det gÀller elevernas motivation. Undersökningen baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lÀrare pÄ tre olika skolor intervjuades till denna studie.
KlÀttra i trÀd ? en studie om barns rörelse
I detta arbete fÄr ni ta del av en undersökning som Àr utförd pÄ tvÄ skolor. Den inriktar sig pÄ barns rörelse i form av bland annat trÀdklÀttring. Dessa skolor Àr belÀgna nÀra skog och natur. Enligt litteraturen som ni fÄr ta del av i arbetet Àr rörelse viktig för barn dÄ motoriken förbÀttras, koncentrationsförmÄgan ökar och det sociala samspelet gynnas. SkolgÄrdens utformning Àr viktig dÄ barnen tillbringar stor del av sin utevistelse dÀr under skol- och fritidstidshemstid.
Kan man nÄ ett A i sjuan?
Detta Àr en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion pÄ högstadiet. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av sju olika lÀrare frÄn tvÄ skolor.
Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med implementeringen ute pÄ skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns nÄgot som skolorna respektive skolverket kan förÀndra för att göra implementeringen lÀttare.
Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen pÄ olika sÀtt och att det finns olika sorters hjÀlp att tillgÄ som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar ocksÄ att problematiken kring implementeringen Àr mycket stor och de största problemen Àr att tiden inte rÀcker till samt att skolverket inte ger tillrÀckligt med hjÀlp.
Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring Àmnet och det Àr gentemot denna forskning som jag jÀmför mitt resultat..
FristÄende skolor - ett socialdemokratiskt dilemma : En undersökning av Socialdemokraternas politik i frÄgan om fristÄende skolor
During the 90?s, several reforms took place in order to change the educational system. The reforms intended to increase the freedom of choice and to facilitate the start-up process for driving independent schools. A broad alliance of political parties from left to right supported these reforms. Twenty years later, the independent schools constitute a substantial part of schools in Sweden.
Barns tankar om moderna familjekonstellationer : En studie om hur olika familjekonstellationer representeras i illustrationer bland elever i Äk 4-5
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Ă
ldern pÄ eleverna Àr 10-11 Är. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dÀr datainsamlingen skedde med hjÀlp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvÄ kommunala skolor, dÀr den ena ligger pÄ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ärskurserna 4-5 pÄ dessa skolor.
GĂŒleninspirerade skolor i Skandinavien : GĂŒlenrörelsen och dess skolor runt om i vĂ€rlden
En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehÄllsanalys och intervjuer med journalister kartlÀggs det första dygnet efter stjÀrnans bortgÄng för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka kÀllor man anvÀnde och vad man valde att publicera pÄ webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehÄllsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen Àr hur journalister pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen stÀller sig till kÀndissajten TMZ och hur de vÀrderar sajten som kÀlla. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, kÀllkritik och kÀndiskultur.
MÄngkulturella och homogena skolor : En kvalitativ studie om lÀrares syn pÄ undervisning om religioner vid fyra sydsvenska skolor
The purpose of this paper is to examine if there are any differences or similarities when it comes to teaching religion in a multicultural school versus teaching religion in a homogeneous school in Sweden. How do teachers describe religious education in schools and how do they justify their teaching strategies? What similarities or differences are there between teachers' approaches when teaching religion in homogeneous versus multicultural schools?The study is based on qualitative interviews which includes a total of four schools; two homogeneous and two multicultural. These schools have been selected with the help of the Migration Board's annual report from 2014 as well as from my own personal knowledge. One religious teacher from each of the schools was interviewed.The conclusion, among others, is that ethnic Swedish pupils do not have the same understanding of religion as students of different ethnicity.
Hur arbetar pedagoger med den individuella inlÀrningen hos elever?
Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.
LĂ€ra tillsammans
Syftet med studien var att ta reda pa? sambandet mellan personlighet och arbetstillfredssta?llelse, samt sambandet mellan det av de ansta?llda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredssta?llelse. Ma?let med studien var a?ven att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som a?r viktigast fo?r arbetstillfredssta?llelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett fra?geformula?r besta?ende av 114 fra?gor.
Undervisning i Àmnet matematik för elever med dyslexi : en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger
Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas Ät. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket ocksÄ innebÀr att fler elever med sÀrskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen Àr Ànnu inte fullstÀndig. Det kommer hela tiden nya sÀtt att se pÄ dyslexi och var dess svÄrigheter finns och beror pÄ. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnÄ mÄlen i matematik.
Barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador : förÀldrasamverkan kring stödinsatser i skolan
SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur förÀldrar till barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador i grundskole- samt gymnasieÄlderÄldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.Vi har anvÀnt oss av flera metoder i studien genom tillÀmpning av triangulering med intervjuer, enkÀter och skriftliga kÀllor. Intervjuer genomfördes med fyra förÀldrar till barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkÀten. FörÀldraenkÀterna med informationsbrev skickades till sex förÀldrar och samtliga returnerades till oss.
Ett tomtebloss i hja?rnan : en redogo?relse fo?r hur tva? ide?er blev tva? fa?rdiga musikproduktioner
I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.
AnvÀnder grundskolan lÀroplanens möjligheter att öka tiden för Idrott & hÀlsa?
VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för Àmnet Idrott & hÀlsa, samt om grundskolan strÀvar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade ocksÄ som syfte att ta reda pÄ hur det ser ut med friluftsdagar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr:
? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hÀlsa?
? Genomför grundskolan rekommendationen om strÀvan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning?
? Om skolledarna har idrottslÀrarutbildning, utökas dÄ idrottstimmarna pÄ skolan?
? I vilken utstrÀckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter Àr vanligast dessa dagar?
Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolÀmnet Idrott & hÀlsa och fick pÄ sÄ vis vÀsentliga förkunskaper inför vÄr empiriska del i studien. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning.
VĂ€rdering av skog : VĂ€rderingsmodeller
Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.
En skola för alla! - Hur utmanas de bÀttre i matematik?
Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..