Sökresultat:
5426 Uppsatser om Fristćende skola - Sida 15 av 362
Hur vill vedlevande solit?rbin bo? Rekommendationer f?r utformning av bihotell.
Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r
produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i
?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens
landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.
Hur kan vi skapa en mer kreativ och engagerande skola? : - En jÀmförande studie i bild, estetisk verksamhet och religionskunskap pÄ tvÄ gymnasieskolor.
VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.
Samverkan i praktiken : mellan förskola, förskoleklass och skola
Syftet med denna studie Àr att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollÀrare och lÀrare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. ForskningsfrÄgorna Àr: vad innebÀr samverkan för verksamma lÀrare? Hur uppfattar verksamma lÀrare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lÀrare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 har? Studien bestÄr av en enkÀtundersökning som Àr kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna Àr förskollÀrare och lÀrare som Àr verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar pÄ ett samverkansbehov men brist pÄ tid framförs som en anledning till att samverkan försvÄras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna frÀmst om att utbyta och ta tillvara pÄ varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser.
Vad Àr en framgÄngsrik skola? : Fyra rektorers syn pÄ en framgÄngsrik skola
This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter..
NÄgra pedagogers syn pÄ möjligheten till delaktighet i undervisningen för elever med koncentrationssvÄrigheter
Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka om lĂ€rare i tvĂ„ stĂ€der i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Ă
tta lÀrare intervjuades gÀllande deras syn pÄ bland annat koncentrationssvÄrigheter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvÄrigheter var minimal pÄ skola A. Tre av fyra lÀrare föresprÄkade en undervisningsform som gick ut pÄ att elever med koncentrationssvÄrigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lÀrarna pÄ skola A bedrev en undervisning dÀr alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet pÄ skola B visade att alla fyra lÀrare arbetar pÄ ett sÄdant sÀtt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.
Bygger vi en skola för alla?En studie av fyra nybyggda skolor
Den fysiska miljön Àr viktig nÀr vi vill skapa en skola som Àr lÀmplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda pÄ vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartlÀggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fÀltstudier granskas ocksÄ slutresultatet, det vill sÀga den fÀrdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pÄgÄende projektering av en skolombyggnad studeras.
Barns upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon ? en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r
barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon
upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala
v?lm?ende.
"En skola för alla!"? En studie av integrationen i den svenska grundskolan
Det svenska samhÀllet bygger pÄ demokratiska principer om allas lika rÀttigheter. I de demokratiska vÀrdena finns grunderna för integreringen i det svenska samhÀllet. Integreringen blir en konsekvens av den demokratiska mÀnniskans syn pÄ ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor ses som tillgÄngar till det gemensamma, och dÀr olikheter inte ses som ett problem. I detta arbete har jag valt att fokusera pÄ den integrering i grundskolan, som har funnits sedan en tid tillbaka. Arbetet vilar pÄ tankarna att vi ska skapa ?en skola för alla?, alltsÄ en skola dÀr alla elever ska kunna kÀnna samvaro och deltagande.
Vad innebÀr hÀlsa och att vara hÀlsosam? : En kvalitativ studie om a?tta gymnasieelevers uppfattningar om ha?lsa och att vara ha?lsosam samt hur media pa?verkar deras syn pa? ha?lsa och att vara ha?lsosam
Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.
Bilden av en riktig man: elevers uppfattning av könsnormer
Syftet med vÄr studie Àr att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förstÄelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. UpplÀgget i vÄrt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lÀmnade vi ut en enkÀt dÀrefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vÄr studie pÄ en F-5-skola och en F-6-skola i LuleÄ och Sundsvalls kommun. VÄr studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..
BARNS BEHOV AV URSPRUNGSFAMILJEN I CENTRUM - En kritiskt granskande studie av hur barn och unga framst?lls inom arbetss?ttet Barns behov i centrum (BBIC)
Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och
queerteori.
Kan skola, fritid och familj hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen till kriminalitet?
Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".
?BegÄvade elever? : NÄgra pedagogers sÀtt att resonera om begÄvade elever och om de insatser som görs i dagens skola för att de ska utvecklas till sin fulla potential
Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.
KvalitetssÀkring av mobbningsarbetet i en skola
I den hÀr rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslÀrares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptÀckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lÀrare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivÄ. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lÀrarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..
LÀraruppdraget: en möjlighet eller en omöjlighet? : En kvalitativ intervjustudie av grundskollÀrares syn pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag
Under tiden pÄ lÀrarutbildningen har en stor mÀngd litteratur behandlats, samt tillhörande förelÀsningar som beskriver lÀraruppdraget och den förÀndringsprocess som ligger bakom genom reviderade lÀroplaner. Genom sÄvÀl positiva som negativa aspekter pÄ hur lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag vÀcktes intresset för att skriva om det hÀr Àmnet. Syftet var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om lÀraruppdraget och hur de anser förÀndringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lÀrare med lÄng erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jÀmfört med dagens skola dÀr kommunen Àr huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som stÀndigt Àr under förÀndring, med bÄde positiva och negativa inslag.