Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr Àmnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjÀnster pÄ den inre marknaden i svensk rÀtt. BetaltjÀnstdirektivet Àr vÀsentlig vid inrÀttande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, dÄ alla inre grÀnser skall avlÀgsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rÀttslig ram för betaltjÀnster pÄ EU-nivÄ. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestÀmmelser i betaltjÀnstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och dÀrtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frÄgor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rÀtt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstÄs i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rÀtt att förvÀnta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handlÀggning av ett enskilt Àrende.Uppsatsen har visat att direktivet innehÄller ett flertal bestÀmmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlÀgga Àrenden inom direktivets tillÀmpningsomrÄde.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr tvÄfaldig. VÄrt sekundÀra syfte Àr att informera lÀsaren om börsnoteringsprocessen genom att bidra med betydande teoretisk information. VÄrt primÀra syfte Àr att testa vÄr hypotes; institutionella investerare favoriseras genom en högre allokering av aktier i framgÄngsrika börsnoteringar pÄ den skandinaviska finansmarknaden.Metod: För denna uppsats anvÀnder vi en hybrid av kvalitativa och kvantitativa metoder. VÄr kvalitativa metod har, genom intervjuer med ledande investmentbanker, försett oss med en up-to-date inne syn pÄ beslutet fördelningen i vÄr kvantitativa metod har vi genomfört flera regressionsanalyser och presenteras ocksÄ beskrivande statistik, för att hitta tilldelning och returnera mönster pÄ den skandinaviska finansmarknaden.Teoretisk ramverk: För genomförandet av denna uppsats har vi samlat en mÀngd empiriska bevis om processen kring en börsintroduktion i allmÀnhet . Mer specifikt fokuserar det teoretiska materialet pÄ besluten vid allokering av aktier.Empirisk analys: Resultat frÄn vÄrt empiriska kapitel visar oss att institutionella investerare gynnas i allokeringsprocessen.

Institutionellt Ă€gande ? Ägaransvar eller Ă€garinflytande? Det institutionella Ă€gandet har ökat dramatiskt under de senaste Ă„ren, vilket i Sverige lett till mĂ„nga debatter dĂ„ institutionella Ă€gare inte anses utöva vad som benĂ€mns ?Ă€garansvar?, det vill sĂ€ga utöva aktivt Ă€gande. DĂ„ det finns olika sĂ€tt att definiera ?Ă€garansvar? och Ă€garaktiviteter saknas det teorier som kan förklara vad Ă€gare gör nĂ€r de Ă€ger. Av sĂ€rskilt intresse Ă€r fondbolagen, dĂ„ de förvaltar en betydande andel av svenska folkets sparmedel.

Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

Priserna pÄ Äkermark har de senaste Ären fallit kraftigt i Danmark, samma trend har dock inte gÄtt att bevittna i Sverige. Prisfallet beror framförallt pÄ att lönsamheten i lantbruket generellt har försÀmrats. Varför prisfallet Àr större i Danmark Àn i Sverige beror pÄ de parametrar som skapar institutionella och kulturella skillnader mellan lÀnderna samt klimat och bördighet. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för varför priset pÄ dansk Äkermark har sjunkit sÄ mycket under den senaste perioden. Studien bygger frÀmst pÄ kvantitativ sekundÀrdata som hÀmtats frÄn databasen, Farm Accountancy Data Network.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsÀkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lÄng tid. De investerar i de flesta normala tillgÄngsslag sÄ som aktier, rÀntebÀrande papper och fastigheter. Med tanke pÄ lÄngsiktigheten och storleken pÄ det förvaltade kapitalet Àr investeringarna oftast vÀldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan Àr generellt passivt förvaltad och indexnÀra. Strategierna Àr i all vÀsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och dÄ i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Vi har i vÄr studie inriktat oss pÄ att undersöka fastighetsbolag dÄ de genom olika tolkningar av RedovisningsrÄdets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar. Syftet med vÄr uppsats har varit att förklara varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vÄr undersökning Àr agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgÄr ifrÄn att aktörer handlar utifrÄn ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners pÄverkan pÄ kollektivets beteende. Med utgÄngspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för vÄra statistiska tester utifrÄn vilka vi förklarar varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar.VÄr undersökning har utgÄtt ifrÄn sekundÀrdata som frÀmst Àr hÀmtad ur Ärsredovisningar.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella förestĂ€llningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhĂ„llningssĂ€ttet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar frĂ„n Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering pĂ„ bostadsmarknaden, framstĂ€lldes som en frĂ„ga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med lĂ„g socioekonomisk status.

 FöremÄl för denna magisteruppsats i offentlig rÀtt Àr det EG-rÀttsliga IPPC-direktivet om samordnade ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa föroreningar. Syftet har varit att undersöka direktivets implikationer pÄ den svenska rÀtten. Fokus har legat pÄ direktivets processuella delar som anknyter till principerna om god förvaltning, samt den processuella och institutionella autonomin. Uppsatsen har visat pÄ att direktivet innefattar flera aspekter av god förvaltning som inverkar pÄ den svenska rÀtten, men Àven att mÄnga av dessa redan innan genomförandet varit en del av den svenska rÀttsordningen. Samtidigt har uppsatsen visat pÄ att direktivet inte nÀmnvÀrt begrÀnsar medlemsstaternas processuella eller institutionella autonomi.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.